lördag 23 juni 2018

Aktuellt
Nyhetsarkiv
Om oss
Podd: Second Opinion
Youtube: Studio SEA
SEA i Almedalen
WilberforceAkademin
Resurser
Resurssida: Äktenskap.info
Stöd oss
Medlem
Plusmedlem
Kontakta oss
Nyhetsbrev
Test



Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
E-post

Telefon


fredag 31 mar 2017

Skam: Skam och religion (del 6 av 8)

Ett av de mest uppfriskande inslagen i Skam är den muslimska tjejen Sana. Sanas närvaro innebär en ständig påminnelse om att det finns andra sätt att tänka och leva än vad som gäller för majoriteten av Skam-karaktärerna. Sana är nykteristen som vill vänta med sex till äktenskapet, men som ändå är med och planerar för tjejernas russebuss* och som troget följer med när det är dags för supar-fest. Det skriver Olof Edsinger.

Man kan förstås diskutera hur trovärdigt det är att en muslimsk tjej skulle vilja – och få – vara med på alla dessa tillställningar. Men i serien fyller hon en viktig funktion både genom att formulera alternativa hållningar till det som sker, och genom att bredda bilden av vad det kan sägas innebära att vara ”norsk”. När Vilde påstår att islam står för en annan kultur än den norska kontrar till exempel Sana med att islam faktiskt är en annan religion – inte en annan kultur (2:5).

Sana som hjälte

Spänningen mellan islams värderingar och det norska majoritetssamhället dyker samtidigt upp med lite ojämna mellanrum i serien. I ett avsnitt talas det om att en av Sanas släktingar ska gifta sig, trots att hon bara är tonåring. I ett annat hamnar Sana i onåd hos den muslimska gruppen för att hon har dykt upp på en bild i sociala medier där hon håller i ett glas öl åt en av sina vänner. I ytterligare ett avsnitt, där tjejerna är ensamma på resa, får Sana frågan om hon inte borde ta av sig slöjan nu när det inte finns några killar närvarande – varpå hon svarar att hon faktiskt bär sin slöja helt frivilligt (2:4).
Ibland kan det bli lite väl politiskt korrekt när den här typen av spänningar ska skildras, men det intressanta är samtidigt att det som gör Sana till en form av hjälte i Skam är hennes integritet och hennes beredskap att gå emot strömmen. När Noora frågar Sana om det inte finns stunder då även hon längtar efter att få dricka och hooka med killar får hon till exempel svaret att ”min tro är starkare” än lusten till dessa saker (2:7).
Som kristen kan jag fundera på varför vi så sällan möter kristna motsvarigheter till Sana på TV. Även vi kan ju i många lägen behöva gå emot strömmen, men brukar då ofta framställas på ett helt annat sätt än Sana. Men mitt i allt får man förstås glädja sig åt att religion inte bara framställs som något intolerant eller samhällsfrånvänt. 

Den kristna tron är inte frånvarande

Nu är det ju inte heller så att den kristna tron är frånvarande i Skam. Isaks föräldrar tycks till exempel vara kristna – hans pappa sjunger i en kyrkokör och hans mamma skickar bibelord via SMS. Men i övrigt märks den kristna kopplingen mest i musikvalet. Flera gånger när något viktigt eller förlösande utspelar sig framför kameran ackompanjeras det nämligen av sakral kristen musik.
Ett sådant tillfälle är när Noora efter mycket vånda berättar för sina vänner att hon kan ha blivit våldtagen. Efter lite resonerande fram och tillbaka om det är någon mening att gå vidare med saken tar Vilde ton och säger: ”Vi måste tro på rättfärdigheten. Vi måste tro på att det goda vinner. Om inte vi gör det, vem ska då göra det?” Därefter beger sig hela kompisgänget till läkaren – under ackompanjemang av sakral musik (2:10).
Ett annat exempel är i slutet av säsong tre, när Isak kommer till kyrkan för att lyssna till den julkonsert som pappan medverkar i, och då börjar tänka tillbaka på sina kärleksmöten med Even. Efter ett tag springer han iväg från kyrkan för att söka upp Even på nytt, och hela scenen – inklusive återföreningen mellan honom och Even – ackompanjeras av texten ”O helga natt, du frälsning åt oss gav” (3:9).

Ett förminskat evangelium

För egen del kan jag känna mig rätt kluven kring den här sista scenen. På ett sätt är det ju spännande att producenterna bakom Skam väljer att låta laddade situationer förstärkas av musik som ger en andlig dimension åt det som sker. Men samtidigt finns det något obehagligt i att julens budskap om hur Gud sänder sin son till världen (”O helga natt”) görs om till ett helt och hållet inomvärldsligt budskap om kärleken mellan två killar.
På så sätt kan man nämligen säga att man använder sig av kraften i det kristna budskapet, samtidigt som man förminskar evangeliet till något mindre än det faktiskt är. Guds kärlek till oss människor är trots allt något betydligt större än en förälskelse mellan två människor – oavsett om de är homo- eller heterosexuella.
Oavsett hur vi tänker kring detta är religionen alltså något ständigt närvarande i Skam, trots att de flesta karaktärer inte visar något eget andligt intresse. Även detta är å andra sidan en rätt träffande bild av Skandinavien år 2017.

Olof Edsinger
Teolog, samhällsdebattör och författare, bl.a. av När minoriteten tar majoriteten som gisslan (SEA 2016).

*) En russebuss är lite som ett svenskt studentflak, men alltså en
buss som man åker i tillsammans med sina kompisar och där det ofta blir
mycket festande och annat som man kan komma att ångra dagen efter.

Fotnot: Detta är del 6 av 8 ur en artikelserie om TV-serien Skam som kommer att publiceras 2 gånger per vecka.

Fler nyheter

torsdag 21 jun 2018

Gud är en förbunds-Gud

Gud är en förbunds-Gud, och att hålla äktenskapet i ära är ett konkret sätt att med våra liv bekänna detta faktum. Att däremot inte göra det, är ett tydligt sätt att visa att vi inte har förstått denna grundläggande egenskap hos Herren. Det skriver SEA:s Olof Edsinger inför den stundande midsommarhelgen.

LÄS MER

onsdag 20 jun 2018

SEA: Regeringens trossamfundsutredning inger oro

– Regeringens utredning om statens stöd till trossamfund sänder oroväckande signaler gällande samfundens oberoende. Många av utredningens förslag kan på ytan verka rimliga, men samtidigt stämmer talesättet ”djävulen finns i detaljerna” väl in på det som står.

Det säger Jacob Rudenstrand, biträdande generalsekreterare för SEA, som har lett organisationens arbete med att analysera utredningen Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige, SOU 2018:18.

LÄS MER

fredag 8 jun 2018

Treenigheten och islam

I kyrkans år har vi nu trätt in i Trefaldighetstiden, där vi får fördjupa oss i livet med Gud som Fader, Son och helig Ande. Samtidigt firar många muslimer Ramadan, utifrån en helt annan förståelse av Guds väsen. Så vad säger egentligen den kristna tron om treenigheten, och hur relaterar detta till islams sätt att tala om Allah? Om detta skriver SEA:s Olof Edsinger i sommarens första nyhetsmail.

LÄS MER

fredag 25 maj 2018

"Religiösa tankelekar" om abort

”Överlappningen mellan abortmotstånd och människorättsaktivism är inte noll – den är negativ.” Så skrev Dagens Nyheter i veckan med anledning av dagens folkomröstning på Irland om synen på oföddas rätt till liv. Enligt tidningens huvudledare hotar landets restriktiva abortlagstiftning kvinnors hälsa, men redan idag har man lägre mödradödlighet än exempelvis Storbritannien, skriver Jacob Rudenstrand.

LÄS MER

 

Nyhetsbrev
Bokpaket
När 2 blir ett