måndag 24 april 2017

Aktuellt
Nyhetsarkiv
Om oss
Äktenskap.info
Second Opinion (podd)
Studio SEA (youtube-kanal)
Almedalsveckan 2016
WilberforceAkademin
Resurser
Stöd oss
Medlem
Plusmedlem
Kontakta oss
Årsmötesföredrag 2017
Nyhetsbrev



Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
E-post

Telefon


lördag 8 apr 2017

Nytolkning av Paulus bakom reformationskritik

Starka röster inom NT-forskningen har under flera decennier hävdat att reformationen missförstått Paulus. När Paulus avvisar laggärningar ska det inte handla om goda gärningar som krav för frälsningen utan GT:s förbundsetiketter. En hel del av den nutida kritiken mot reformationen utgår från detta, men som nu håller på att bli överspelat, skriver Stefan Gustavsson.

I fredags skrev jag i tidningen Världen Idag om riskerna med att följa med strömmen: Den som gifter sig med tidsandan blir snabbt änka.

En långvarig trend inom den akademiska teologin är vad som kallats the "new perspective on Paul", alltså det nya perspektivet på Paulus. Det är nog okänt för de flesta församlingsmedlemmar, men eftersom det lärs ut på våra teologiska utbildningar kommer det förr eller senare att nå ut i det vanliga församlingsarbetet. Vad innebär då detta nya perspektiv på Paulus? Det är inte enkelt att sammanfatta, men här kommer ett försök:

Starka röster inom NT-forskningen, som E P Sanders, Krister Stendahl, James Dunn och N T Wright, har under flera decennier hävdat att Luther och reformationen missförstått Paulus. Enligt dem är den fråga som Paulus främst brottas med inte en fråga om laggärningar, i betydelsen vilka gärningar som håller måttet inför Gud. Nej, det Paulus har att kämpa mot är att judar som blivit kristna fortsätter att tänka etniskt och nationalistiskt. De kräver att icke-judar som kommer till tro på Jesus också måste bli som judar. Alltså att alla kristna måste hålla sig inom de judiska gränsmarkeringarna, det vill säga omskärelse, sabbatsobservans och matregler. Det är dessa laggärningar de judekristna kräver av hednakristna – och det är detta som Paulus motsätter sig. När Paulus i sina brev polemiserar mot laggärningar är det alltså inte vad vi menar med lagiskt han protesterar mot; det handlar inte om försöken att rättfärdiga sig själv inför Gud (även om Paulus förstås också är kritiskt mot sådana försök). Luther och reformatorerna – och många av oss i deras efterföljd – har helt enkelt misstolkat Paulus. Han jagar inte självrättfärdiga fariséer i sina brev, utan det han kritiserar – enligt denna nya tolkning – är motståndet mot att öppna dörren på vid gavel för hedningarna. När Paulus avvisar laggärningar handlar det om förbundsetiketterna från Gamla testamentet (omskärelse, sabbat, och matregler) och inte om goda gärningar som krav för frälsningen (som Luther tänkte).

En viktig del av argumentationen för detta nya perspektiv har handlat om, inte bara definitionen av vilka laggärningar Paulus avvisar, utan också om förståelsen av begreppen rättfärdighet och rättfärdiggörelse. Den traditionella reformatoriska förståelsen har lagt betoningen på det etiska och det juridiska; alltså vilka handlingar som är riktiga och vilken legal status en person har inför Gud. I det nya perspektivet har betoning förskjutits och rättfärdighet har tolkats mer som ett relationsbegrepp, som något som har med förbundstrohet att göra.

Men nu börjar trenden att vända. Flera forskare har visat att det i den samtida judendomen fanns just de problem som den traditionella förståelsen har utgått från; laggärningar som en frälsningsväg. Simon Gathercole i sin bok "Where is Boasting?: Early Jewish Soteriology and Paul's Response in Romans 1–5” (2005) visar att Paulus också bekämpade ett judisk perspektiv som såg lydnad mot lagen som möjlig och som ett kriterium för frälsning. Paulus svar är att laggärningar inte kan vara ett kriterium för frälsning, eftersom det utifrån den mänskliga naturen inte är möjligt att hålla lagen. Den enda möjliga frälsningsvägen är därför evangeliets erbjudande om rättfärdiggörelse genom tro.

I en ny stor undersökning (2015) av Charles Lee Iron bekräftas också den traditionella förståelsen av begreppet rättfärdighet. Han skriver så här om rättfärdighet och dess etiska och juridiska betydelse i sammanfattningen av den mycket omfattande undersökningen:

"Den tidiga judiska litteraturen bibehåller samma vedertagna bruk som vi finner i Gamla testamentet och i utombiblisk, grekisk litteratur. Rättfärdighet är inget relationsmässigt begrepp, och det betyder heller inte förbundstrohet. Överallt i den andra tempelperiodens judiska litteratur utgjorde det ett normbegriff [tyska: ett normativt begrepp]. Det tycks i själva verket finnas en stark betoning på rättfärdighet i etisk bemärkelse – inklusive föreställningen om rättfärdighet inför Gud – ett betydelsefullt bruk som banar väg för Paulus lära om rättfärdiggörelse.”

Ingen kan ha undgått den kontinuerliga kritik som de senaste åren framförts mot reformationen, både från katolskt håll och inifrån våra egna protestantiska sammanhang. En hel del av kritiken bygger just på det nya perspektivet – som nu delvis håller på att bli överspelat! Det betyder inte att det saknas viktiga lärdomar i det nya perspektivet, men det innebär att dess rekonstruktion av hur Paulus såg på laggärningar och på rättfärdiggörelse inte håller måttet. Och att reformatorernas grundförståelse fortfarande har bärighet.

Annan kritik av evangelisk tro motiveras på annat sätt, som t ex katoliken Martin Lembkes debattartikel i Dagen, där han ifrågasätter Jesu ställföreträdande strafflidande: Jesus tog inte straffet för våra synder. Håll utkik i spalterna; det är en artikel jag hoppas kunna besvara under nästa vecka!

På söndag är det Palmsöndag och vi går in i stilla veckan och följer Jesu sista dagar i Jerusalem. Missa inte vår kortfilmserie i 10 avsnitt som börjar i samband med det. "Människosonen har inte kommit för att bli tjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många.” Mark 10:45

Stefan Gustavsson
Generalsekreterare Svenska Evangeliska Alliansen

Fler nyheter

fredag 21 apr 2017

Ny undervisningsserie om kristen tro, vetenskap, och Adam & Eva

I en mycket uppskattad serie föreläsningar vid Filadelfiakyrkans Bibelskola STHLM vt 2017 tar Stefan Gustavsson sig an ämnet Bibeln och naturvetenskapen. Har modern vetenskap motbevisat Gud? På vilket sätt relaterar kristen tro till forskning och naturvetenskap? Hur kan man läsa Bibelns första tre kapitel i ljuset av Big Bang och vad vi idag vet om universums ålder? Och har berättelsen om Adam och Eva någon koppling till historien?

LÄS MER

onsdag 19 apr 2017

Nytt poddavsnitt! Tog Jesus straffet för våra synder?

LÄS MER

lördag 8 apr 2017

Stefan Gustavsson om terrordådet: Som kristna sörjer vi idag med dem som gråter och vi vredgas över ondskan

Terrordådet i Stockholm är en attack, inte bara på de många enskilda människor som så tragiskt drabbades, utan också på vår nation och på den civilisation vi är en del av. 

Som kristna, efterföljare till Jesus från Nasaret, sörjer vi idag med dem som gråter och vi vredgas över ondskans destruktiva kraft. Mitt i mörkret sätter vi vår förtröstan på den Gud som Jesus Kristus uppenbarar. Med orden i Psalm 46:" Gud är vår tillflykt och styrka, en hjälp i nöden, väl beprövad.”

LÄS MER

fredag 7 apr 2017

Filmserie undersöker Jesus och påskens händelser

Ingen annan person har fler följare än Jesus från Nasaret. Miljoner människor hävdar att han har förvandlat deras liv. Men vem var han och blev han verkligen levande efter sin död? I en serie kortfilmer undersöker Svenska Evangeliska Alliansens generalsekreterare, Stefan Gustavsson, påskens händelser och bemöter skeptikers invändningar mot Jesus och uppståndelsen.

LÄS MER

fredag 7 apr 2017

Skam: Kraften i berättelsen (del 8 av 8)

Få saker har en sådan kraft att förändra våra tankar och värderingar som berättelsen. Argument och logik i all ära, men när vi drabbas av en story som berör oss på djupet är det som att alla våra tidigare försvar smälter bort. Vi blir fångade i berättelsens grepp – och vi tycker om det. Det skriver Olof Edsinger i sista delen av artikelserien om TV-serien Skam.

LÄS MER

måndag 3 apr 2017

Skam: Skam och homosexualitet (del 7 av 8)

Det hade antytts redan i de två första säsongerna, men i säsong tre blev det plötsligt det dominerande temat: Isaks resa där han kommer ut som homosexuell. Olof Edsinger fortsätter analysera TV-serien Skam i sin artikelserie.

LÄS MER

lördag 1 apr 2017

Nyhet: Beställ SEA:s matkasse – räcker till 5000 (aprilskämt)

 

 

 

 

 

 

 

LÄS MER

fredag 31 mar 2017

Skam: Skam och religion (del 6 av 8)

Ett av de mest uppfriskande inslagen i Skam är den muslimska
tjejen Sana. Sanas närvaro innebär en ständig påminnelse om att det
finns andra sätt att tänka och leva än vad som gäller för majoriteten av Skam-karaktärerna. Sana är nykteristen som vill vänta med sex till
äktenskapet, men som ändå är med och planerar för tjejernas russebuss* och som troget följer med när det är dags för supar-fest. Det skriver Olof Edsinger.

LÄS MER

måndag 27 mar 2017

Skam: Sanning och konsekvens (del 5 av 8)

Den kristna kyrkan har i alla tider predikat att sann upprättelse i relationer förutsätter att vi ber om förlåtelse när vi har gjort varandra illa. Det illustreras även i TV-serien Skam, skriver Olof Edsinger.

LÄS MER

 

Nyhetsbrev
Second Opinion