fredag 27 april 2018

Aktuellt
Nyhetsarkiv
Om oss
Podd: Second Opinion
Youtube: Studio SEA
Almedalen 2017
WilberforceAkademin
Resurser
Resurssida: Äktenskap.info
Stöd oss
Medlem
Plusmedlem
Kontakta oss
Nyhetsbrev



Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
E-post

Telefon


torsdag 12 okt 2017

Märklig inkonsekvens i relation till THS-konferens

Rapporteringen kring hur kyrkor i Stockholmsförorter inte vill missionera bland icke-kristna, samt THS-konferensen tillsammans med nätverket Kristen bortom Gud, illustrerar en märklig inkonsekvens i förhållandet till kristen ortodoxi. Det skriver Jacob Rudenstrand.

Kyrkornas markering mot nazism och rasism, i synnerhet i samband med Nordiska motståndsrörelsens demonstration 30 september, är exemplarisk. Graderingen av mänskligheten utifrån etnicitet, hudfärg eller olika raser är väsensfrämmande för kristen tro. Vid startskottet för den första församlingen (Apg 2) nämns människor från sju olika folkgrupper och landområden som fick höra evangeliet på sitt eget modersmål. På den plats där Jesu lärjungar först kallades ”kristna”, Antiochia, nämns fem olika ledare (Apg 13), varav två var judar (en från Cypern och en från Turkiet), två afrikaner, samt en med bakgrund i romarrikets politiska elit. Evangeliet överbryggar sådant som ofta blir till exkluderande gränsdragningar mellan människor och grupper. Med Paulus ord i Galaterbrevet 3:28: ”Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man  eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus”. 

Samtidigt har de senaste veckornas rapportering kring hur kyrkor i våra
Stockholmsförorter inte vill missionera bland icke-kristna, samt THS-konferensen tillsammans med nätverket Kristen bortom Gud, som vill
verka ”för en icke-teistisk och progressiv förståelse av kristen tro”, illustrerat en märklig inkonsekvens i förhållandet till kristen ortodoxi. Å ena sidan ska vi kristna vara dogmatiska i vårt motstånd mot rasism och nazism, å andra sidan bör vi icke-dogmatiskt vara öppna för att problematisera kring Jesu gudom och Guds existens. 

I en ny undersökning om svenskarnas livsåskådning, som Carl Reinhold Bråkenhielm, seniorprofessor emeritus i livs-åskådningsforskning vid Uppsala universitet, genomfört, framkommer det att den svenska sekulariseringens död är vida överskattat. Traditionell religion i allmänhet, och kristen tro i synnerhet fortsätter backa, medan de livsåskådningar som istället växer avvisar tron på en Gud, och menar att människan har uppkommit genom en slump. 

Detta visar att apologetiken – att förklara och försvara den kristna tron mot invändningar – behöver bli en självklar del av församlingens arbete och på våra utbildningar. Annars riskerar vi att fostra församlingar och människor som snarare blir en spegelbild av kulturen än salt och ljus. 

Det är bra att våra församlingsmedlemmar visar öppenhet mot människor med olika kulturer och hudfärg, då vi alla är skapade till Guds avbild, och då alla som bekänner Jesus som Herre har blivit ett folk. Men då bör vi förstås också reagera när det på våra egna teologiska utbildningar argumenteras för att denna Gud kanske inte finns eller behövs för en kristen bekännelse. 

Vad är det vi annars säger? Är det så att vi vill njuta av frukten men göra oss av med trädgårdsmästaren och ändå förvänta oss samma skörd nästa år? Och nästa år igen? Och nästa år igen? 

Ska vi då förvånas om vi så småningom får missväxt?  

Jacob Rudenstrand
Bitr. Generalsekreterare

Fler nyheter

tisdag 24 apr 2018

Nytt från SEA:s podcast: Kulturkris, kulturprofiler och kristen tro Gäst: Felix Engström

LÄS MER

fredag 13 apr 2018

Olof Edsinger: Många saker att väga in i debatten om böneutrop

Religionsfriheten riskerar att hotas oavsett vilken av linjerna vi väljer. Och en viss lyhördhet för det andliga symbolvärdet bör finnas med även när kommunstyrelsen behandlar en ansökan om exempelvis ett moskébygge. Det skriver SEA:s Olof Edsinger i en fördjupande analys utifrån de senaste veckornas debatt.

 

LÄS MER

torsdag 5 apr 2018

Podcast: Jesu uppståndelse som metafor och att förklara kristen tro Gäst: Stefan Gustavsson

LÄS MER

onsdag 4 apr 2018

Debatt: Dödshjälp – en mänsklig rättighet?

Sex av tio svenskar är för en legalisering av dödshjälp, enligt en ny
undersökning. Sedan ett par år tillbaka har även ett tvärpolitiskt
nätverk i Riksdagen lyft frågan. Samtidigt motsätter sig Läkarförbundet
ett införande och menar att dödshjälp strider mot läkaretiken.

LÄS MER

 

När 2 blir ett
Islam och kristen tro - BRYTPUNKT
Second Opinion