söndag 18 februari 2018

Aktuellt
Nyhetsarkiv
Om oss
Podd: Second Opinion
Youtube: Studio SEA
Almedalen 2017
WilberforceAkademin
Resurser
Resurssida: Äktenskap.info
Stöd oss
Medlem
Plusmedlem
Kontakta oss
Nyhetsbrev



Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
E-post

Telefon


fredag 10 nov 2017

Viktigt att lyssna in vittnesbörden i Libris antologi

Vi är säkert många som kan ha synpunkter på vittnesbörden i ”Välkomna varandra!” Men om vi för en stund bortser från detta, finns det ett rop i dessa texter som vi behöver ta på allvar, skriver SEA:s generalsekreterare Olof Edsinger.

De senaste veckorna har frågan om Bibeln och samkönade relationer stått högt upp på dagordningen i kristen media. Orsaken till detta är de båda böcker som har getts ut av Libris, och som enligt förlagets VD har till syfte att få Sveriges frikyrklighet att ”ändra åsikt” i synen
på homosexualitet. Särskilt tydligt blir detta i antologin ”Välkomna varandra!”, som har undertiteln ”Bejakande perspektiv på homosexualitet i frikyrkan”.

Mina egna tankar om denna bok har jag formulerat i en recension som förra veckan publicerades i Dagen. Därför tänkte jag inte säga mer om den teologiska nyorientering som Libris förordar här och nu. I stället vill jag dela några reflektioner om de lärdomar som vi som evangeliskt kristna kan behöva dra av de vittnesbörd som antologin lyfter fram. Jag tror nämligen att det finns saker i dessa texter som vi alla kan behöver lyssna till.Förutom de mer teologiska artiklarna innehåller ”Välkomna varandra!” ett antal personliga vittnesbörd. Det är män och kvinnor som har vuxit upp i den svenska frikyrkan, och som ofta uttrycker en stor kärlek till denna. Men det är också människor som har hamnat på kollisionskurs med den hållning som SEA och de flesta kristna samfund företräder, nämligen att Guds tanke för människan är antingen äktenskap mellan en man och en kvinna eller celibat/sexuell avhållsamhet.

När jag läser de olika vittnesbörden uppfattar jag flera olika stråk i den kritik som riktas mot traditionell frikyrklighet.

Det första handlar om bekräftelsebehovet. Ett genomgående drag i antologin är författarnas ovilja (alternativt: oförmåga) att skilja mellan sak och person. Det är full acceptans av samkönade relationer som gäller – allt annat betraktas som ett avståndstagande från individen i sig.

Det andra stråket handlar om den sexuella identiteten. Den tidigare EFK:aren Miriam Olsson beskriver hur hon under sin uppväxt försökte förneka sina homosexuella känslor, men hur hon 23 år gammal försonades med dessa och ”kom ut” som homosexuell. Både för henne och andra författare var detta en mycket befriande erfarenhet.

Det tredje handlar om en ofta ganska tafatt själavård. Lena Frisell, även hon med ett förflutet inom EFK, vittnar både om märkliga råd och om den besvikelse som gick igen hos hennes kristna vänner när hon berättade att hon ville inleda en relation med en annan kvinna. Det är tydligt att besvikelsen var ömsesidig.

Det fjärde stråket handlar om församlingarnas otydlighet. Ander Camenius och Johanna Wikberg från EKHO tar som exempel upp frågan om medlemskap kontra ledarskap. ”Hur kan jag som homosexuell församlingsmedlem veta om jag är välkommen som nattvardstjänare, städledare eller fikaansvarig?” Samtidigt sätter de fingret på den tystnadskultur och brist på konsekvens som präglar många församlingar. De talar om ”hårda och uttalade gränser” som dras upp ”kring frågan om homosexualitet, och inte så tydligt kring de flesta andra frågorna”; de talar om hur ”tystnaden i våra frikyrkoförsamlingar kan vara oerhört påfrestande för föräldrar och syskon till homosexuella barn”.

Vi är säkert många som kan ha synpunkter på vittnesbörden i ”Välkomna varandra!”. I min recension i Dagen påtalar jag särskilt problemet att teologin visserligen betraktas som relativ, men att känslan och den personliga berättelsen nästan alltid förs fram som ”sanning”. Men om vi för en stund bortser från detta, finns det ändå ett rop i de nyss nämnda stråken som vi behöver ta på allvar.

När det gäller bekräftelsebehovet behöver vi fundera på vår narcissistiska samtid, där det är skammen snarare än skulden som sätter sin prägel på de flesta moderna svenskar. Något som i sin tur skapar ett nära nog omättligt behov av bekräftelse. Och om vi är ärliga har ju också mycket av den kristna kulturen anpassat sig till detta. Även i svensk frikyrklighet tenderar vi att presentera evangeliet mer som en terapi för bekräftelsehungriga än som förlåtelse för de botfärdiga. Och då kan vi väl inte kritisera de människor som – tillämpat på frågan om homosexualitet – reagerar när de inte längre möter samma villkorslösa bekräftelse som vanligt från kyrkans håll ...?

När det gäller den sexuella identiteten är det allvarligt att så många av rösterna i ”Välkomna varandra!” beskriver hur de har behövt dölja sin sexuella identitet i frikyrkan. Ytterst få människor kan ju rå för vilken sexuell läggning de har! Vad vi däremot har ansvar för är hur vi hanterar denna läggning, och vilka frestelser som vi (eventuellt) faller för. I den senare brottningskampen behöver kyrkan vara ett stöd, men det kan vi ju bara vara om vi först tillåter människor att säga som det är: Så här upplever jag mig själv, och det här brottas jag med.

När det gäller själavård och bemötande är vi många som kan känna både osäkerhet och bristande förmåga. Här vill jag därför lyfta fram Libris tidigare antologi på temat – ”Den hemlösa sexualiteten” från 2001 – som innehöll konkret hjälp för alla som vill ha en välkomnande attityd till homosexuella, men utan att tumma på sin förståelse av Bibelns hållning i frågan.

När det gäller församlingarnas otydlighet, inkonsekvens och tystnad tänker jag till stor del att det bara är att hålla med. Visst är vi många i den svenska frikyrkligheten som värjer oss för tydlighet i fråga om församlingens värderingar och principer gällande medlemskap och ledarskap? Visst är vi många som trots allt kan vara tydliga när det gäller samkönade relationer, men som svävar betydligt mer på målet när det kommer till exempelvis samboskap – som är ett uppenbart brott mot den bibliska förbundstanken? Visst är vi många som tycker att dessa frågor är svåra, och som därför helst sopar dem under mattan?

Inte oväntat fick jag en hel del påhopp i sociala medier för min recension av ”Välkomna varandra!”. Mitt i flödet av aggressiva kommentarer dök det dock upp ett personligt vittnesbörd som jag som avslutning skulle vilja dela även med SEA:s medlemskår. Det kom från en person som har vuxit upp inom frikyrkan, men som inte tycks höra hemma i en församling. Han beskriver sina erfarenheter så här:

”Jag hade aldrig krävt av någon att de skulle acceptera mig med öppna armar, men jag hade iallafall önskat ett försök till att förstå varför jag kommit fram till det beslut jag kommit fram till (att sluta försöka vara något jag inte är och börja leva istället). Men istället blev det en monologartad predikan från pastorn om varför jag inte kunde vara delaktig och sen var det inte mer med det.

Självklart önskar jag att det fanns en acceptans istället för på sin höjd en tolerans. Men jag, och jag tror att många skulle hålla med mig, hade iallafall önskat ett försök till att förstå, en öppenhet istället för stängda dörrar där inga som helst andra perspektiv är välkomna in ens för en förklaring och en önskan om förståelse. Det är där jag ser majoriteten av frikyrklighetens största utvecklingsmöjlighet om vi ska strunta i att nämna ett nytänk av bibeltolkningen. Att tänka på hur människor bemöts, tänka på att det med all säkerhet är människor som kämpat år ut och år in, bett till Gud om att få bli "normal" otaliga gånger men som till slut insett att det inte kommer att bli en förändring. För tro mig, att välja att komma ut i en frikyrkomiljö kan jag garantera är, för de flesta, ett beslut med åratal av tanke, bön och tårar bakom. Att då inte ens få möjlighet att förklara, en möjlighet att beskriva all år av kamp...”

Visst finns det utmaningar både i detta vittnesbörd och i Libris antologi som vi kan behöva fundera vidare kring? Visst finns det frågor som vi kan behöva lyfta såväl i våra församlingsledningar som i ärliga samtal syskon emellan? Ju mer jag själv har läst om Bibeln och homosexualitet, desto mer övertygad har jag blivit att en klassisk förståelse av Bibelns texter är fortsatt relevant – i denna som i så många andra frågor. Många av mina och andras upptäckter har vi försökt redovisa på SEA:s resurshemsida Äktenskap.info. Men låt oss fördenskull inte avfärda vare sig de människor eller de frågor som ger sig till känna genom ”Välkomna varandra!” Även när vi inte håller med varandra behöver vi försöka mötas i ögonhöjd. Bara då kan vi fullt ut följa vår Mästares exempel – han som på ett fullkomligt sätt lyckas förkroppsliga både nåd och sanning.

Olof Edsinger
Generalsekreterare

Om du vill läsa mer om …

… den narcissistiska kulturen, kan du kolla in Olof Edsingers artikel här

… det pastorala perspektivet på homosexualitet, kan du kolla in
artiklarna under fliken ”Pastoralt” på Äktenskap.info

… hur vi som församlingar och enskilda kan relatera till homosexuella i kyrkan, inklusive tio punkter från en homosexuell som har valt celibatets väg, kan du kolla in artikeln ”Nåd och sanning” under samma flik på Äktenskap.info

… hur vi kan tala om homosexualitet/samkönat sex på ett sätt som inte skapar onödiga missuppfattningar, kan du kolla in artikeln ”Vad vi säger och inte säger” under samma flik på Äktenskap.info

Fler nyheter

fredag 16 feb 2018

Samma Gud i islam och kristen tro?

Är det samma Gud i kristendom och islam? Ett aktuellt exempel från Migrationsverkets bemötande av kristna konvertiter ställer frågan på sin spets. Men skillnaderna är betydligt större än vad som ofta framkommer. SEA:s generalsekreterare Olof Edsinger försöker här att reda ut begreppen.

LÄS MER

fredag 16 feb 2018

Nytt avsnitt av SEA:s podd: Teologisk förvirring i Knutby – och på Migrationsverket

LÄS MER

fredag 2 feb 2018

Äktenskapet som svar på den sexuella revolutionens baksidor

En artikelserie på Svenska Dagbladets Idag-sida ger oss ett antal avslöjande inblickar i den sexuella revolutionens baksidor. Det kristna svaret på dessa är det trogna monogama äktenskapet, skriver Olof Edsinger inför den nya Äktenskapsveckan som börjar den 11 februari.

 

LÄS MER

fredag 2 feb 2018

SEA gör Äktenskapets dag till Äktenskapets vecka

Sedan 2007 har Svenska Evangeliska Alliansen uppmuntrat församlingar att fira Äktenskapets dag söndagen innan Alla hjärtans dag genom att särskilt lyfta fram Guds tanke med äktenskapet och mänsklig samlevnad. Från och med 2018 vill SEA uppmuntra församlingar att fira Äktenskapets vecka med start söndagen innan Alla hjärtans dag (11 februari 2018). Kommande år infaller Äktenskapets vecka med start 10 februari år 2019.

LÄS MER

måndag 29 jan 2018

Podden Second Opinion: Kristen tro i mötet med skol- och studentvärldens frågor. Gäst: Simon Wennstig, Credo

LÄS MER

måndag 22 jan 2018

Krigen i Gamla testamentet – ny studieguide och åtta undervisningsfilmer

Hur ska vi förhålla oss till Gamla testamentets tal om krig och dödande i
Guds namn? Går det över huvud taget att förstå dessa texter, och vad
kan de i så fall ha att säga till oss i dag? Om du någon gång har
funderat över dessa och liknande frågor har du kanske läst Olof
Edsingers bok Krigen i Gamla testamentet. Nu lanserar vi två nyheter:

LÄS MER

fredag 19 jan 2018

Dimridåer i Smers dödshjälpsargument

Att sex av tio svenskar är för en legalisering av dödshjälp, enligt en ny undersökning, innebär inte att politiker per automatik bör göra ingrepp i läkaretiken. Samtidigt skärper Statens medicinsk etiska råd tonen i debatten, skriver Jacob Rudenstrand och menar att rådet sprider dimridåer.

LÄS MER

torsdag 11 jan 2018

Nytt poddavsnitt - SEA:s nyårskarameller

LÄS MER

fredag 5 jan 2018

Jesus som ”hen” illustrerar ett större problem

När kyrkan fullgör det uppdrag som hon har mottagit från sin Herre kan hon med profetisk skärpa vara den röst som avslöjar kejsarens nakenhet. Det är en dubbel tragik när det i stället är kyrkan som visar upp sin nakenhet, skriver SEA:s Olof Edsinger i en kommentar till Svenska kyrkans i Västerås val att titulera Jesus som ”hen”.

 

LÄS MER

fredag 22 dec 2017

Ett treenigt rådslag

Vilka avvägningar var det som låg bakom Guds människoblivande i Jesus Kristus? Alltså det vi firar under julen, och som når sin fullhet under den första påsken? I årets sista nyhetsmail bjuder vi på en lekfull introduktion till inkarnationens mysterium, skriven av SEA:s generalsekreterare Olof Edsinger.

LÄS MER

 

Bokpaket
När 2 blir ett
Second Opinion