De senaste två hundra åren – från upplysningen och framåt – har den kristna kyrkan utsatts för ett kontinuerligt bombardemang av kritik. Innebörden har varit följande: Både filosofiskt och naturvetenskapligt är gudstron utan grund. Det finns inga giltiga skäl för en reflekterande person att vara kristen.
Hur har kritiken bemötts av den kristna kyrkan? En belysande respons gavs av Friedrich Schleiermacher (1768-1834 ), tysk teolog som kallats ”den moderna protestantiska teologins fader”. Hans inflytande har varit och fortsätter att vara mycket stort. Vad sa då Schleiermacher? Istället för att bemöta kritiken, som kom från filosofer som David Hume och Immanuel Kant, och visa att den var felaktig, valde han en annan strategi. Han omdefinierade religionen, så att den inte längre kan drabbas av kritik. Religion är, sa han, ”känslan av absolut beroende”. Och den känslan kan ingen komma åt! På så sätt förflyttade han religionen från varje område som har med fakta och förnuft att göra och gjorde det möjligt att fortsätta vara religiös, oavsett vad filosofer och vetenskapsmän än säger och oavsett hurdan verkligheten faktiskt är.
För Schleiermacher var detta ett sätt att rädda den kristna tron. Han skriver ”Från detta följer att … inget för den kristna tron ofördelaktigt någonsin kan framkomma …” Genom att omdefiniera tron och placera den i ett för kritik oåtkomligt och stormfritt rum menade han sig ha förnyat kristendomen. Följderna har blivit de motsatta. Den kristna tron har förlorat sitt innehåll och den religiösa känslan blir allt vagare. För om de ateistiska kritikerna har rätt – att Gud inte finns, att Jesus inte uppstått från det döda, att evangeliernas berättelser inte beskriver något som hänt – då är det i längden bara ömkansvärt att odla en religiös känsla.
Mycket av den moderna teologin följer dessvärre i Schleiermachers spår. Ett aktuellt exempel är intervjun med prästen Ted Harris i tidningen Dagen. (http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=158766) Harris menar att det viktiga är att komma bortom teologi och trossatser. Journalisten undrar: ”Men den som hävdar sig funnit vägen, sanningen och livet, den som tror på Gud fader allsmäktig? Jesus Kristus? Helig Ande” Och hon fortsätter: ”Så fort jag ställt frågan ser jag pekpinnen, förstår att religion tillhör källarplanet. ALLA måste passera innerlighetens väg och för den som säger sig vara troende kristen innebär det att komma bakom teologi och trossatser.” För enligt Ted Harris handlar trossatserna bara om ”vår föreställning om Gud, men vad är Gud i sig själv?” Och han fortsätter: ”Vi kan tro på Jesus, men vem är Jesus? Han levde här på jorden, blev 33 år … där har du ett objekt, men är det Jesus? Tror du på Kristus, vem är Kristus?”
Eftersom trossatserna, om jag förstått Ted Harris rätt, inte relaterar till något faktiskt, så är vi fria att göra vad vi vill med innehållet i den kristna tron. Som han själv säger: ”Frälsningen är för mig ett stort problem … Jag tror att potentialen och den goda kraften finns i människan. Målet är att finna den goda kraften och på något sätt gestalta och manifestera den. Det är Guds skaparkraft som vill liv.”
Detta har mycket lite med Nya testamentets budskap att göra. Försök, om du kan, föreställa dig Jesus eller Paulus säga att frälsningen är ett stort problem?!
Schleiermacher definierade om religionen för att undkomma kritik och menade sig därmed ha försvarat tron. Det han borde ha gjort – och det vi är kallade till att göra idag – är istället att visa att upplysningens kritik av den kristna tron inte är giltig, varken i David Humes 1700-talsversion eller i Richard Dawkins uppdaterade 2000-talsversion. Kristen tro har med verkigheten, inte enbart med vårt inre känsloliv, att göra. Det finns skäl att tro på Gud. Bekännelsen till Jesus som Herre har ett faktiskt innehåll.
Det apologetiska uppdraget i Nya testamentet handlar inte om att anpassa vår tro, utan om att förklara och försvara den. Som Paulus säger i Kol 4:46: ”Lägg alltid era ord väl och ge dem sälta; ni måste veta hur ni skall svara var och en.” Och som Petrus säger i 1 Petr 3:16: ” Var alltid beredda att svara var och en som kräver besked om ert hopp.”
STEFAN GUSTAVSSON
Generalsekreterare
Svenska Evangeliska Alliansen
