Äktenskapets status har åkt berg- och dalbana i Sverige under de senaste 45 åren. På julafton 1968 skrev Barbro Backberger i Dagens Nyheter och argumenterade för att avskaffa den traditionella familjen. Det var tankar som då låg i tiden, Backberger ville ha en friare form av samlevnad, och tyckte att det var förlegat att en man och en kvinna skulle leva tillsammans hela livet. Hon tyckte också att det var förlegat med en äktenskapsinstitution där människor band upp sig till varandra.

Backbergers lösa-förbindelser-ideal fick ett rejält fotfäste i svenskt samhällsliv, även om den breda majoriteten av människor snabbt insåg att det inte fungerar att leva på det sättet. Det stabila parförhållandet är de flesta människors ideal, trots 40 år med sexliberala idéer i Sverige.

Nu är trenden snarare att krama ihjäl äktenskapet och utvidga äktenskapsbegreppet till oigenkännlighet. Ett första steg är att göra äktenskapet könsneutralt. Ett annat steg blir att göra det antalsneutralt, den synpunkten hörs allt oftare från politiska ungdomsförbund och debatterande professorer.

Lika lite som Backbergers lösa-liv-ideal klarade testet med verkligheten kommer de nya äktenskapsbegreppen att klara detta test. Efterfrågan på homosexuella äktenskap är ganska svag. Det är märkligt att så många tyckare inklusive gayrörelsen gör den frågan till en avgörande kabinettsfråga. Som t.ex. åtta moderater som på DN debatt hävdade att de var beredda att gå förbi regeringen och göra upp i riksdagen om en ny lagstiftning. När det gäller antalsneutrala äktenskap visar all historisk erfarenhet, att om man tillåter det blir det polygami, att en man har flera fruar. Och det är en samlevnadsmodell som har sågats från alla håll, inte minst från den moderna kvinnorörelsen, den modellen är uttryck för patriarkaliskt förtryck.

De som förespråkar antalsneutrala äktenskap – man undrar hur dessa har tänkt sig att detta ska fungera i praktiken. Det är tillräckligt komplicerat för ett par på två personer att komma överens, komplikationen kommer att öka exponentiellt med det antal personer till som ska ingå i detta äktenskap.

Många ledande politiker hävdar att familjen är viktig, men en familj ser idag ut på olika sätt. Det är delvis sant. Men samtidigt är den grundläggande enheten en man och en kvinna som älskar varandra, nästan alla barn kommer till i en sådan relation. De par som skaffar sig barn tillsammans har i regel ambitionen att leva tillsammans och gemensamt ta hand om sina barn. Att familjer ser ut på olika sätt, beror inte på att folk önskar det, utan på grund av oönskade skilsmässor.

Den kärleksförbindelsen mellan en man och en kvinna där det i regel finns en längtan efter gemensamma barn, är helt avgörande och grundläggande för ett helt samhälle. Det är detta som vi vill värna om, och det är oroväckande när politiker talar om familjer som att det inte ska finnas några normer kring samlevnaden.

”Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de skall bli ett kött.” Det är de urgamla orden från 1:a mosebok och de gäller fortfarande. Det är ingen unik kristen idé, utan har bejakats av alla kulturer och religioner i stor utsträckning. Det är en hållning vi kan stå upp för som kristna i Sverige av årgång 2007.

STEFAN SWÄRD

Ordförande Evangeliska Frikyrkan

Styrelseledamot Svenska Evangeliska Alliansen (SEA)