0 Objekt

Statsvetaren Henrik Ekengren Oscarssons resonemang kring en alltmer smalare åsiktskorridor i den svenska offentliga debatten har både diskuterats och illustrerats flitigt under våren. Bland annat förväntades de präster som smygfilmades rätta sig efter Uppdrag gransknings teologiska och själavårdsmässiga agenda, skriver Jacob Rudolfsson.

Åsiktskorridoren Ä det vill säga den buffertzon där du fortfarande har visst svängrum att yttra en åsikt utan behöva ta emot en dagsfärsk diagnos av ditt mentala tillstånd Ä är mycket smal i Sverige. Det räcker numera att säga att man tror på Gud (vilket för övrigt 45 procent av befolkningen säger sig göra) för att betraktas som icke vid sina sinnes fulla bruk.” Så skrev statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson, vid SOM-institutet på Göteborgs universitet, som mäter svenskarnas åsikter och attityder, i början av året på sin blogg. Bland annat noterar han att enligt sentida SOM-undersökningar är var sjunde svensk positiv till att begränsa aborträtten, och att hälften av befolkningen är negativ till adoptioner för homosexuella par. Enligt Ekengren Oscarsson är det sådana ställningstaganden som leder omedelbart ”till en störtflod av ryggmärgsreaktioner från andra opinionsbildare”. Han konstaterade att politiska och ideologiska motståndare avfärdas allt oftare som idioter vilka bör hållas kort.

Åsiktskorridoren fick stor uppmärksamhet i etablerade medier, där den även illustrerades. I SVT Debatt, i samband med Mediedagarna i Göteborg, ansåg Jonna Sima, politisk redaktör på Dagens Arena, att Sveriges nuvarande abortlagstiftning inte får ifrågasättas, då ”vi inte kan hålla på att älta gamla debatter”. Uppenbarligen har debatter kring människovärdet ett bäst före-datum, men vem avgör det? Hon menade även att homoadoptioner har ett stort stöd då svenskarna är alltmer toleranta till homosexuella. Som om hänsyn för människors individuella livsval med nödvändighet hör ihop med viljan att göra barn ofrivilligt moders- eller faderslösa.

Uppdrag gransknings ”avslöjande” om att det finns präster i Svenska kyrkan som tar människors personliga brottningskamp på allvar Ä även de som brottas med sin sexualitet och själv önskar vägledning och hjälp Ä är ett annat exempel på åsiktskorridoren. Vilka de så kallade bögbotarna skulle vara, framgick inte i programmet. Ingenstans påstod det att ”Calle” led av en sjukdom Ä endast att för Gud är allt möjligt för den som söker hjälp. Ett så okontroversiellt påstående att även Humanisternas ordförande ställde sig bakom prästerna. Däremot framgick det tydligt vilka teologiska och själavårdsmässiga omdömen prästerna borde ha, enligt journalisterna, när de konfronterades.

I den tidigare Guardian-journalisten Glenn Greenwalds nyutkomna bok om Edward Snowden och den amerikanska säkerhetsmyndighetens övervakning, framkommer en intressant analys av den mediala åsiktskorridoren.

”Vi borde inte önska oss ett samhälle där budskapet är att du kommer att lämnas ifred så länge du visar samma foglighet och pragmatism som den etablerade mediekårenÄ [den] har ingen outsiderfunktion över huvudtaget: den är en del av nationens dominerande politiska makt. Kulturellt, känslomässigt och socioekonomiskt är de en och samma.”

Samtidigt som tusentals kristna har samlats till midsommarkonferenser Ä en mycket viktig vecka för både uppbyggelse och uppmuntran – laddar olika kristna aktörer för årets Almedalsvecka den 29 juni till den 6 juli. Tidigare har det varit skralt med kristna röster, men de senaste åren har det kristna inslaget blivit en snackis bland makthavare under Almedalen. Med seminarier och debatter kring aktuella samhällsämnen, är vi många som vill utmana beröringsskräcken för religion och det liberala samhällets återvändsgränder Ä att vidga den sekulära åsiktskorridoren. Samtliga initiativ mår bra av att uppmärksammas i bön och ses som missionssatsningar från kyrkor och samfund. Inför hösten startar vi på SEA även Wilberforce Akademin, för att långsiktigt och strategiskt träna morgondagens kristna ledare, opinionsbildare, och kulturskapare. Ett initiativ som vi tror kommer ha stor betydelse för den kristna tron som en konstruktiv röst i Sverige i framtiden.

Det begränsade svängrummet i den offentliga debatten är ingen ny företeelse. I Eric Metaxas bok ”Amazing Grace: William Wilberforce and the Heroic Campaign to End Slavery” (HarperCollins, 2007), återges en episod ur Wilberforces liv då en av hans främsta motståndare, Lord Melbourne, upprördes över att han vågade föra in sina kristna värderingar om slaveri och alla människors lika värde i samhällsdebatten. ”Att det ska ha gått så långt, att man tillåter sin religion att invadera det offentliga livet”, dundrade Melbourne om den kristne människorättskämpen kamp mot slaveriet.

Även om utmaningarna är annorlunda, har mycket litet ändrats.

Jacob Rudolfsson, samordnare Svenska Evangeliska Alliansen

Fotnot: Artikeln har även publicerats i Dagen