När en rättstat riskerar upprepa samma inskränkningar av
yttrandefriheten som samhällen med totalitära drag, är man inne på en
farlig väg. Detta skriver Jacob Rudolfsson sedan en man i Nyköping
åtalas för att ha kritiserat en muslimsk gudstjänst.

I början av 2012 rapporterades det i internationella medier om 31-årige Alex Aan i Indonesien som skrev ”Gud finns inte” på sin Facebookstatus, vilket ledde till fängelsestraff. Efter att ha blivit anfallen av en uppretad folkmassa häktades Aan. Enligt polischefen uppfyllde Facebookuppdateringen ”kriterierna för religionskränkning, i det här fallet islam”. Den 31 januari i år släpptes Aan.

När en man i Nyköping i somras väcktes av en muslimsk utomhusgudstjänst, skrev han förargat på sin Facebook att ”det är inte normalt att vakna till en åsna som har ont i magen” tillsammans med en film av gudstjänsten. En uppretad grupp människor försökte därefter komma åt mannen. Enligt åklagaren Michael Forsberg bör dock mannens Facebookuppdatering klassas som hets mot folkgrupp, då ”det fick en enorm spridning så är det inte kritik mot religion utan rent hån”.

Att polisen fick rycka ut för att skydda mannen tycks på ett bakvänt sätt göra det ännu värre. ”Det gör att brottet heller inte bör ses som ringa”, sa åklagaren.

Om mannen fälls innebär det ett hårt slag mot yttrandefriheten och i praktiken har den gamla hädelseparagrafen därmed återuppstått.

Hetslagstiftningen från 1948 har vidgats flera gånger. När den senaste vidgningen debatterades i riksdagen 2002 varnade vi på Svenska Evangeliska Alliansen för ett alltmer sluttande plan. Begreppet ”folkgrupp” har successivt tänjts ut och brottsbalkens förbud mot att uttrycka ”missaktning” har getts en allt vidare tolkning. Lagstiftningens tillämpning skulle därmed bli godtycklig och en begränsning av yttrandefriheten. I praktiken en åsiktspolis.

Enligt Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter varierar definitionen av ”hets mot folkgrupp” beroende på vilket dokument man läser. I ett dokument handlar det om ”uppvigling och uppmuntran av hat, diskriminering eller fientlighet mot en person som motiveras av fördomar mot denne på grund av en särskild egenskap”. I ett annat, om att föra en ”respektlös offentlig debatt”. I en tredje publikation handlar det om ”negativa åsikter”. I ett faktablad från 2012 säger även Europadomstolen att det inte finns någon universellt accepterad definition av begreppet ”hets mot folkgrupp”. I Nyköpingsfallet tycks ”hets mot folkgrupp” handla om ”hån av religion och religiösa uttryck”. Men i ett fritt samhälle finns inte möjligheten att slippa känna sig hånad eller förolämpad. Den rätten finns bara i totalitära samhällen.

När hetslagstiftningen och inskränkningar i yttrandefriheten debatterades i Storbritannien 2004, sa komikern Rowan Atkinson (även känd som Mr. Bean) att lagen om hets ”främjar idén att det bör finnas en rätt att slippa bli förolämpad. Men enligt min åsikt är rätten att driva med något mycket viktigare för ett samhälle än rätten att inte bli förlöjligad, eftersom det första är frihet och det senare förtryck”.

Det borde även en kammaråklagare förstå.

Jacob Rudolfsson, Bitr. Generalsekreterare Svenska Evangeliska Alliansen