Numera tillhör vissa tidningsartiklar nästan jultraditionerna. Det handlar oftast om godhjärtade uppmaningar att tänka på de som är mindre lyckligt lottade och inte har råd att fira jul eller köpa julklappar. Eller om att tänka extra på de drygt 400 000 barnen som växer upp i hem med alkoholrelaterade problem. Eller reportage om julfester som kyrkor och andra ideella föreningar ordnar för hemlösa. Allt sådant är väl värt att skriva om.

Sedan finns det också de texter som förnumstigt upplyser oss om att man här uppe i norr minsann firade jul redan innan kristendomen kom hit. Eller att kristna i romarriket flyttade firandet av Frälsarens födelsedag till datumet för den sedan länge bortglömda Saturnaliafestivalen. Poängen är att jul inte ska räknas som en kristen högtid. Förra året gick Humanisterna ut med budskapet i SvD att julens historia var en pr-kupp. Traditionen upprepades i år i artikeln ”Sluta ljuga om julen” som nyligen publicerades i Sydsvenskan.

Visst har människor haft högtider i december; det uppstod inte med kristen tro. Men är det verkligen på grund av julblotet, då man offrade djur till asagudarna, som vi firar jul i Sverige idag? Hur många är det som egentligen tänker på Saturnaliafestivalen när de firar advent? Varför blir svensken helt plötsligt kyrklig när det lackar mot jul?

Svaret är enkelt. Under de senaste tusen åren har julen i vårt land firats till minne av Jesu födelse. Därför tänder vi ljus fyra söndagar i rad innan jul. Därför sjunger vi Stilla natt och O helga natt. Därför hänger vi upp julstjärnor. Därför är juldagen en röd dag. Därför går vi på julotta eller julmässa. Därför läser vi julevangeliet. Därför är det heller ingen lögn när skolan och ministrar hänför vårt julfirande till den kristna tron.

Givetvis är det nutida julfirande en mosaik av olika bitar Ä men dess ramverk har utformats under tusen år av kristet inflytande. Jultomten hade inte varit så populär bland barnen om det inte varit för ett visst katolskt helgon. Luciadagens stämningsfullhet hade knappast berört så många om det inte varit för ett annat helgon.

Vi lever som väl är i ett fritt land; vi får lov att fira vad vi vill och hur vi vill. Men det är ingen anledning att förneka julfirandets historia.

Visst kan man fira att mörkret för några månader ger vika. När jag nu önskar God Jul tänker jag på ”det sanna ljuset som skulle komma in i världen”.