Varför kan inte frågan om äktenskapet diskuteras på ett rakt
och hederligt sätt i Svenska kyrkan?
Jag skulle ha större respekt för dem som vill förändra
kyrkans äktenskapssyn om de utan rökridåer argumenterade för att vi idag måste
överge den uppfattning som de bibliska texterna ger uttryck för och gå emot den
uppfattning som Jesus och Paulus hade i frågan. Det är en rak och begriplig
argumentationslinje. Antikens människor, Jesus och Paulus inkluderade, saknade
kunskaper och insikter vi idag har förvärvat och därför kan vi inte längre följa
dem i t ex synen på äktenskap och sexualitet.
Dessvärre är det allt för få som har modet att gå den vägen.
Istället väljer man den intellektuella akrobatikens väg att föra resonemang som
ska visa att Jesus och Paulus egentligen Ä trots att allt de sa och skrev
ser ut att peka i motsatt riktning – tänkte och tyckte ungefär som den
sekulariserade befolkningen i Sverige år 2009. Det är ett tröstlöst
projekt.
Låt mig ta ett exempel. Kyrkostyrelsens skrivelse ”Vigsel och
äktenskap” Ä KsSkr
2009:6 Ä innehåller en bilaga med Teologiska kommitténs
bedömningar beträffande äktenskap för par av samma kön. Där skriver
teologiska kommittén så här:
”Markus 10 (med parallell i Matteus 19) har varit det
hävdvunna tydningsordet för äktenskapet inom kyrkan. Jesus talar här om
relationen mellan man och kvinna. Både av textens vidare sammanhang och av dess
innehåll framgår att han enligt evangelietraditionen uppfattas ge uttryck åt
Guds ursprungliga avsikt med äktenskapet. Äktenskapet beskrivs som en
institution för relationen mellan man och kvinna med trohet som en nödvändig
förutsättning.”
Intressant; här accepterar kommittén den klassiskt kristna
uppfattningen att Jesus markerar skapelseperspektivet och med självklarhet såg
på äktenskapet som en relation mellan en man och en kvinna. Men samtidigt önskar
ju kommittén att hitta en öppning för tanken på enkönat äktenskap. Texten
fortsätter därför:
”Det skulle vara anakronistiskt att tolka detta så att Jesus
med det som han säger tar ställning mot relationer mellan personer av samma
kön.” På vilket sätt det skulle vara anakronistiskt förklaras dock
inte.
Anakronism betyder att förlägga till fel tid; att
fråga om Platon var för eller emot kärnkraft är anakronistiskt eftersom
frågeställningen inte var aktuell under hans livstid. Och nu hävdar teologiska
kommittén att det är anakronistiskt att fråga om Jesus var för eller emot
sexuella relationer mellan personer av samma kön. Och de fortsätter lite
senare: ”Jesu ord om äktenskapet mellan man och kvinna behöver med andra ord
inte stänga dörren för en trofast äktenskaplig relation mellan människor av
samma kön. Hans ord ger oss ingen tydlig angivelse beträffande äktenskapets
innebörd i andra relationer än dem som var aktuella när Jesus uttalade sina ord
om äktenskapet för snart två tusen år sedan.” Är det ett hållbart
resonemang?
Frågan om sexuella relationer mellan människor av samma kön
är inte ny. Den adresseras i både Gamla och Nya testamentet. Företeelsen
var allmänt förekommande i romarriket under det första århundradet och det var
självklart att judar och kristna måste förhålla sig till frågan. När Paulus i
Romarbrevet 1:26 skriver om ”förnedrande lidelser” säger bibelkommissionens
förklarande not att det avser ”homosexualitet, som var vanlig och sågs med
överseende i den grekisk-romerska världen. För judarna var den avskyvärd (jfr 3
Mos 18:22), och dess utbredning betraktades som en följd av omgivningens
vantro.”
När Jesus uttalar sig om äktenskap och sex gör han alltså det
i en kulturell kontext där sexuella relationer mellan personer av samma kön var
ett känt Ä och utanför Israel vanligt Ä fenomen. Men sexuella relationer mellan
människor av samma kön avvisades entydigt av både judar och kristna under det
första århundradet. Och har du har avvisat sexuella relationer mellan
personer av samma kön har du förstås därmed också avvisat äktenskap mellan personer av samma kön. Om sex mellan personer av samma kön är fel, är
äktenskap mellan personer av samma kön fel, eftersom en av äktenskapets
konstituerande delar är sexuellt samliv.
Därmed är det inte anakronistiskt att hävda att Jesus
ord om äktenskapet mellan man och kvinna har bestående relevans för den kristna
kyrkans ställningstagande i frågan. Jesus såg äktenskapet utifrån skapelseorden
som en relation mellan en man och en kvinna. Om vi av olika anledningar inte
håller med Jesus om den synen på äktenskapet är det hederligare att säga det
rakt ut, än att försöka pådyvla honom en uppfattning som står i motsats till det
han själv gav uttryck för.
STEFAN GUSTAVSSON
Generalsekreterare
Svenska Evangeliska Alliansen
