Om man får tro Sveriges Unga Muslimer (SUM) och bostadsministern Mehmet Kaplan beror tillökningen av svenska muslimer inom Islamiska Staten på att de möter rasism och islamofobi i Sverige. Borde vi då inte se en tillökning av svenska terrorister från andra utsatta minoritetsgrupper till följd av samhällets fientlighet? Detta skriver Jacob Rudolfsson, bitr. Generalsekreterare.
Enligt Säpo har 90 svenskar anslutit sig till Islamiska Staten (IS) eller liknande terrorgrupper. Mörkertalet är dock stort. Terrorismforskaren Magnus Ranstorp gör bedömningen att det rör sig om minst 150 personer som rest till Syrien för att bli jihadister.
Om man får tro Sveriges Unga Muslimer (SUM) och bostadsministern Mehmet Kaplan handlar det dock om muslimer som möter rasism och islamofobi i Sverige vilket i sin tur leder till att de ansluter sig till IS. Skälet till att ett antal unga svenska muslimer reser till Mellanöstern för att slakta och våldta både muslimer och icke-muslimer är alltså att det svenska samhället är fientligt inställt till muslimer.
Påståendet väcker ett antal frågor. Borde vi inte se en tillökning av svenska terrorister från andra utsatta minoritetsgrupper till följd av samhällets fientlighet?
Enligt Nämnden för statligt stöd till trossamfunds (SST) kartläggning av främlingsfientliga handlingar mot trossamfund, som presenterades förra veckan, konstateras det att muslimska och judiska samfund drabbas värst.
Dagens Nyheter skriver bland annat 17/10: ”De judiska samfunden berättar om en ständig hotbild, om rädsla för terrordåd och om judar som undrar om de kan bo kvar i Sverige.”
Detsamma gäller romers utsatthet. Regeringens kommission mot antiziganism skriver i Göteborgsposten 21/10:
”Besökande romer från bland annat Rumänien och Bulgarien har utsatts för rena hatbrott. Natthärbärgen har attackerats och en del av dem som vädjat om ekonomiskt stöd har utsatts för våld och trakasserier. En kvinna i Skara sköts i huvudet med ett luftgevär. Extremistiska hatsajter uppmanar till övergrepp mot besökarna och SD sprider försåtliga myter om besökarna som kriminella.”
Antisemitismen och antiziganismen borde då rimligtvis leda till att judar och romer ansluter sig till terrorgrupper. Men några sådana fall har inte uppdagats.
En annan fråga som väcks gäller självkritiken inom Sveriges Unga Muslimer och dess nätverk.
Under lång tid har dess företrädare debatterat den svenska terrorlagstiftningen, som de anser vara ett uttryck för islamofobi, genom att bjuda in en rad problematiska individer att tala i sin sak. 2010 bjöd till exempel den närstående organisationen Muslimska mänskliga rättighetskommittén (MMRK) in Munir Awad och Ali Berzengi till ett seminarium för att kritisera lagstiftningen. Några månader senare greps Awad i Köpenhamn för att ha förberett ett terrorattentat mot Jyllands-Posten. Fem år tidigare hade Berzengi dömts för att ha samlat in omkring en miljon kronor till terrorister i Irak.
Den 29 oktober bjuder SUM tillsammans med MMRK in till ett seminarium i Angered kring terrorlagstiftningen. Bland de medverkande syns bland annat den brittiska organisationen Cage vars medgrundare Asim Qureshi har uppmanat till jihad mot Västvärlden under ett möte med islamistpartiet Hizb ut-Tahrir.
SUM talar ofta om att svenska muslimer inte kollektivt kan skuldbeläggas för att en grupp individer har radikaliserats. Jag håller med. Samtidigt verkar dock organisationen blunda för att man själv kollektivt skuldbelägger resten av samhället för strukturell rasism och islamofobi Ä en alltför svepande anklagelse. SUM tycks också blunda för det problematiska i att man själv ger utrymme åt radikaliserade individer. Det är att se flisan i andras öga men missa bjälken i sitt eget.
Jacob Rudolfsson Bitr. Generalsekreterare
