Kommentar av Mats Tunehag
Det är inte helt lätt att hänga med i de politiskt korrekta resonemangen och de senaste trenderna.
Vissa politiker kräver tvingande könskvotering till företagens styrelser. Om det nu är viktigt att se till att både män och kvinnor finns i lika mängd i styrelser, varför är det inte viktigt i äktenskap? Men hur kan man könskvotera till könsneutrala äktenskap? Om nu könsneutralt är bäst i äktenskap, är det också inte värt att satsa på könlösa eller könsneutrala företagsstyrelser? Eller ha könsneutral föräldraförsäkring?
Genom hela mänsklighetens historia och i alla kulturer har man sett och förstått att det finns två kön: man och kvinna. Det går också en röd tråd genom samma historia: äktenskap sanktionerade av samhällen är och har varit
mellan en man och en kvinna – inga könlösa eller könsneutrala individer.
Men nu finns det trendnissar som tror sig vara upplysta och moderna, som vill kasta ut all mänsklig erfarenhet och vishet, och som klåfingrigt vill omdefiniera äktenskap. Det är inte bara hybris och ogenomtänkt, det är även farligt. Det är dessutom inkonsekvent. Varför är mamma och pappa, man och kvinna, viktiga och avgörande i styrelser och föräldraförsäkring men helt
oviktiga i äktenskap och adoption?
Publicerad i Världen idag 22 maj 2006
