Kommentar av Mats Tunehag

Vi måste våga ifrågasätta när någon grupp åberopar en viss rätt som en mänsklig rättighet. Vad menar man? Och är det verkligen en mänsklig rättighet?

Ofta hörs exempelvis argumentet att homosexuella har rätt till äktenskap, adoption av barn och kyrklig välsignelse för de är lika mycket värda som heterosexuella. Rätt och fel! Tyvärr är det en samman-blandning av begrepp. Det är sant att varje människa är lika mycket värd, människovärdet graderas inte utifrån ras, religion, ekonomi, nationalitet, sexuell läggning, ålder, kön och så vidare. Sålunda har Pol Pot lika mycket människovärde som Moder Teresa, Jonas Gardell samma värde som Ulf Ekman. Ett svältande barn i Zimbabwe har samma värde som en rik yngling i Djursholm. Men innebär det att de har samma rättigheter? Nej, rättigheter och skyldig-heter varierar och ställs mot varandra – hela tiden – utan att någon för den skull är mindre värd.

Det fungerar så moraliskt, praktiskt och juridiskt. Jag har ett särskilt ansvar för mina barn, och rent praktiskt kan jag inte visa alla världens barn samma omsorg som om mina egna barn. Sverige har förbundit sig att ge barn i Sverige både utbildning och barnbidrag. Men de svenska barnens rättigheter – givna av svenska staten – sträcker sig inte till barnen i Zimbabwe. Har därför barn i Zimbabwe mindre värde? Kan man hävda att Sverige diskriminerar Zimbabwes barn. Nej, givetvis inte.

Fri- och rättigheter begränsas och är inte lika för alla i alla situationer. Rätt till egendom brukar beskrivas som en mänsklig rättighet. Men genom överenskommelser ”fråntas” vi delar av vår egendom genom skatter. I Sverige innebär det ibland att rika betalar mer skatt än fattiga, fri- och rättigheter i relation till egendom begränsas. Rätten till frihet begränsas för den som befinns skyldig till grovt brott och hamnar i fängelse. Har den personen mindre värde? Givetvis inte.

Vissa rättigheter kan alltså ses som villkorliga.

Olika människor kommer att behandlas olika i olika situationer, men det behöver inte betyda att människovärde kränks eller att mänskliga fri- och rättigheter sätts ur spel.

Lagar drabbar människor olika. Ett rökförbud på restauranter slår mot rökare, men inte mot icke-rökare. Lag mot rattfylleri drabbar inte nykterister. Lag mot vandalism drabbar graffitimålare på annat sätt än icke-klottrande människor. Men häri ligger ingen värdering om vem som är bättre människa eller mera värd. Lagar påverkar oss olika, men det behöver inte innebära att lagarna är orättvisa eller strider mot principen om allas likhet inför lagen.

När vi därför diskuterar äktenskap och förslaget om könsneutralt äktenskap, så måste vi inse det självklara att äktenskap både innesluter och utesluter, alla får inte gifta sig med alla hur som helst när som helst. Men det har ingenting med diskriminering eller människovärde att göra. Småbarn diskrimineras inte för att vi förbjuder barnäktenskap, deras värde som människor påverkas inte. Barn kan heller inte hävda att deras mänskliga fri- och rättigheter åsidosätts på grund av detta förbud. Äktenskap, adoption av barn och kyrklig välsignelse är ingen ”mänsklig rättighet” för alla när och hur som helst. Lagar begränsar och drabbar oss olika, barn som vuxna, heterosexuella och homosexuella. Men vi är alla värdefulla.

(Publicerad i Världen idag, ledarsidan 21 april 2006)