Mot bakgrund av kritiken mot SD-ledamöternas rasistiska och sexistiska uttalanden, är det uppseendeväckande att glåporden från svenska politiker mot den föreslagne EU-kommissionären Tonio Borg, knappast har kritiserats. Jacob Rudolfsson analyserar veckans heta mediedebatt.
Den senaste veckan har mediedebatten präglats av Expressens avslöjanden kring rasistiska och sexistiska uttalanden från SD-politiker. Kritiken har inte väntat på sig. Och det med rätta.
Rasism och sexism Ä att förminska och objektifiera en människa på grund av hans eller hennes etnicitet eller kön Ä måste bemötas. Men att ge igen med samma mynt Ä att förminska och objektifiera de personer som uttryckt sig rasistiskt och sexistiskt Ä skapar däremot inget öppet och tolerant samtalsklimat utan skapar bara splittring mellan människor.
Samtidigt är det värt att notera att dagarna innan avslöjandet pågick en annan het mediedebatt, även då med ett ovärdigt språkbruk från folkvalda. Denna gång tycktes dock glåporden vara okej för de flesta. Politikerna fick dessutom eldunderstöd från etablerade ledarsidor.
Innan maltesen Tonio Borg, nominerad som ny EU-kommissionär med ansvar för miljö, hälsa och livsmedelssäkerhet, frågades ut i Europaparlamentet, beskrevs han som ”mumie”, ”dinosaurie” och ”homofob” Ä av svenska politiker.
Skälet? Hans syn på aborter och samkönade äktenskap utifrån sin kristna tro. Enligt europaparlamentarikern Cecilia Wikström (FP) fick han gärna ha sina moraliska övertygelser Ä men då privat. Istället förväntades han rätta sig efter svenska politikers moraliska övertygelser. Att Wikström har hotats på grund av kritiken är givetvis oacceptabelt.
Aftonbladets ledarsida skrev 12/11 ”Skicka extremisten tillbaka till grottan”. Uppseendeväckande då det kommer från en tidning som myntade begreppet ”Vi gillar olika”.
Sydsvenskan skrev i sin huvudledare 6/11 ”Mörkman från Malta” att ”risken [är] överhängande att just urkonservativa, förstockade krafter Ä inte minst i länder där katolska kyrkan har stort inflytande Ä får ökad möjlighet att påverka lagarna och politiken i en illiberal och rent ut sagt kvinnofientlig riktning”.
Tio dagar senare i samband med SD-avslöjandet vänder sig samma tidning emot vardagsrasismen i ledaren ”Ett färgblint Sverige” (16/11):
”Vi och dom-tänkandet. Denna ständiga kategorisering där ,dom, i klump tillskrivs egenskaper, ofta negativa”.
Tydligen är det skillnad på vilka grupper man får tillskriva negativa egenskaper.
Ponera annars reaktionerna på den eventuella rubriken ”Mörkman från Mellanöstern” och hur ”urkonservativa, förstockade krafter Ä inte minst i länder där islam har stort inflytande Ä får ökad möjlighet att påverka lagarna och politiken i en illiberal och rent ut sagt kvinnofientlig riktning”.
På sin blogg skriver dock Europaparlamentarikern Gunnar Hökmark (M):
”När Europaparlamentet röstar om en kommissionär röstar vi inte om vi stöder hans eller hennes religiösa tro eller ens politiska åsikter, utan om vår syn på förmågan och den personliga kompetensen att utföra sitt uppdrag fristående från nationella och politiska kopplingar. Det är fördraget och de demokratiskt fattade besluten som ska utföras av EU:s högsta tjänstemän.
Tanken att någon ska diskrimineras för sin religiösa tro för tanken snarare tillbaka till andra tider av hat och motsättningar än till ett öppet och civiliserat Europa.
Synen på familjepolitik och aborter skiljer sig åt i Europa. På Malta liksom i andra katolska länder har man en annan syn än vi. Det är inte frågor som EU ska hantera. Tanken att Sverige skulle blockera en maltesisk kandidat för att han är maltes med den övertygelse som en överväldigande majoritet malteser har, är förunderlig.
Lika udda är att kasta tillmälen som extrem och monstruös över en demokratiskt vald vice statsminister och utrikesminister i ett av EU:s medlemsländer. Xenofobi tar sig många uttryck, inte bara på gatorna utan också i politikens finrum.”
Oavsett vilka åsikter man har i frågor som rör abort eller samkönade äktenskap bör man hålla sig till ett civiliserat språkbruk. Ingen vinner på demagogiska jämförelser av ideologiska meningsmotståndarna. Att dessutom vilja begränsa det politiska utrymmet för att människor har ”fel” uppfattning är knappast en liberal, än mindre en demokratisk inställning.
För dig som vill engagera dig i frågan har Europeiska Evangeliska Alliansen, SEA:s paraplyorganisation, tagit fram en brevmall och adressregister till folkvalda representanter i Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet då de ännu inte har bestämt sig. Tänk på att använda ett civiliserat språkbruk – låt de goda argumenten tala.
Brevmall (på engelska)
Adressregister
Jacob Rudolfsson
