Jimmy Åkesson fick precis som han ville: Hans tal under Sverigedemokraternas landsdagar blev veckans snackis i de svenska medierna. Orsakerna till detta var flera, men inte minst var det hans ord om islam och islamism som väckte debatt. Åkesson förordade nämligen konfiskering och rivning av moskéer med islamistisk inriktning, samt – ännu mer anmärkningsvärt – avlägsnande av minareter, kupoler, halvmånar och ”andra attribut som tjänar som islamistiska monument i stadsbilden”.

Att islamismen måste hållas i schack i våra västerländska demokratier bör vid det här laget stå utom allt tvivel. Den kan med rätta beskrivas som en subversiv kraft, som väcker omfattande oro även i delar av muslimvärlden. Men det räcker inte att känna oro för en ideologis inflytande för att förneka dess företrädare sina mänskliga rättigheter. Och till dessa hör trots allt religionsfriheten, som förvisso spelar en undanskymd roll i den svenska politiska debatten, men som är helt och hållet grundläggande för ett fritt och demokratiskt samhälle.

Detta faktum kan därför inte rundas ens genom att beskriva islamismen som ”systemhotande”. Till saken hör nämligen att det finns gott om diktaturer som har beskrivit religioner och deras företrädare på detta sätt. Ibland på goda grunder! Inte minst kristendomen har i många fall dragit på sig de styrandes vrede genom sitt bemyndigande av den enskilde individen och genom sin uppmaning att ”lyda Gud mer än människor” (Apostlagärningarna 5:29). Alltså just det som vi i dag kallar för religions-, yttrande- och samvetsfrihet.

Att i Sverige göra inskränkningar i islamisternas fri- och rättigheter skulle därmed vara detsamma som att legitimera exempelvis Indiens och Kinas förtryck av religiösa minoriteter – där just rivning av religiösa byggnader och nedmontering av kristna kors har varit centrala ingredienser.

Land behöver sålunda med lag byggas, också på detta område. Självklart finns det skäl att vara på sin vakt mot ideologier som vill undergräva det svenska samhällsbygget. Precis som vi nu ser en massiv mobilisering för att mota tillbaka den systemhotande svenska gängbrottsligheten.

Kopplat till islamismen har det här funnits en naivitet, delvis för att man inte har insett (eller velat inse?) skillnaden mellan denna och mer moderata grenar av islam. Men om islamismen på riktigt är systemhotande, bör det också finnas tillräckligt många inslag i denna ideologi som leder till brott mot vår svenska lagstiftning. Låt oss därför börja i den änden – inte med rivning av religiösa byggnader!

Olof Edsinger, generalsekreterare

Läs på sla.se