0 Objekt

Han är utan tvekan världshistoriens mest kända person. Ingen annan har
påverkat fortsättningen så mycket som Jesus från Nasaret. Det är ett

märkligt konstaterande: Han befann sig ju i offentlighetens ljus endast

under tre korta år och då verksam i huvudsak på den galileiska landsbygden –

en bakgård i det väldiga romerska imperiet! Två tusen år senare är det ändå

utifrån honom som vi daterar varje annan händelse.

Men hur mycket vet vi om honom? De senaste åren har präglats av en växande

mytbildning. Inbördes motsägelsefulla röster har högljutt hävdat att Jesus

* inte har existerat (Roger Viklund)

* efter en skenavrättning i Jerusalem började uppträda som Paulus

(Lena Einhorn)

* var gift med Maria från Magdala och fick barn med henne (Dan Brown)

* inte gjorde anspråk på att vara Gud; det var kejsar Konstantin som i

efterhand gav honom gudomlig status (Dan Brown)

* är bäst beskriven i de gnostiska evangelierna som hittades i Nag

Hammadi i mitten av 1900-talet (Dan Brown)

* inte uppstod; vi har hittat hans kista Jerusalem (James Cameron).

Medierna är snabba att haka på och ge idéerna uppmärksamhet trots att de

saknar stöd i historisk och teologisk forskning. Istället bygger de

genomgående på spekulation: Skulle det kunna vara så att …? Och rent

teoretisk kan man oftast svara JA på sådana frågor: Skulle Jesus kunna vara

tvilling? Eller trilling? Eller rent av fyrling? Visst, men i historisk

forskning är frågan inte om en teori är möjlig, utan enbart om en teori är

sannolik i ljuset av historisk fakta!

Frågan om vilken kunskap vi har om Jesus skiljer sig inte från andra

historiska frågor, som vad vi kan veta om Sokrates eller Buddha. Det handlar

om att undersöka historiska källor och lyssna in information som kommer från

människor som faktiskt vet.

Vår viktigaste kunskap om Jesus från Nasaret kommer från evangelierna –

Matteus, Markus, Lukas och Johannes – i Nya testamentet. Dessa evangelier

har viktiga kännetecken. För det första är de källor från det första

århundradet. Markus anses vara det äldsta evangeliet, skrivet på 60-talet,

och Johannes det yngsta evangeliet, skrivet på 90-talet. Trenden är dessutom

att datera tillbaka dem ytterligare. Många menar idag att Markus skrev sitt

evangelium redan på 50-talet. Det handlar alltså om källor som tidsmässigt

är i närkontakt med de händelser de berättar om.

För det andra är de källor med ögonvittnesuppgifter. Innehållet kommer från

människor som själva var med och som kände Jesus på ett personligt plan.

Matteus och Johannes var själva lärjungar till Jesus. Markus var, enligt en

tidig uppgift, Petrus medarbetare och han bygger på uppgifter från Petrus.

Och Lukas talar i inledningen till sitt evangelium om ögonvittnen. Det

handlar alltså om källor som är i personlig närkontakt med Jesus.

För det tredje är de källor som har bekräftats på många områden. Det finns

utombibliska källor, från både judiskt och romerskt håll, som nämner Jesus

och den kristna kyrkans framväxt. Deras uppgifter om Jesus, hans familj,

hans budskap, hans avrättning under Pilatus och den framväxande kyrkan som

tillbad honom som Herre och Messias, stämmer med den bild som Nya

testamentet ger. Till detta kommer mängder av arkeologiska bekräftelser. Det

handlar alltså om källor med historisk trovärdighet.

De gnostiska evangelierna, som de senaste åren fått långt mer uppmärksamhet

än vad de är värda, är senare källor. De har tillkommit mellan 150-350 e kr.

Därmed saknar de både tidsmässig och personlig närhet till Jesus. De utgör

därför inget historiskt källmaterial om Jesus; de är källor om hur

gnostikerna tänkte under århundradena efter Jesus.

För det fjärde är evangelierna ovanligt välbevarade. Handskriftsmaterialet

för Nya testamentet är unikt bland antika texter, genom att vi har tillgång

till så många och tidiga avskrifter. Det är autentiska källor vi har

tillgång till.

För den som vill ta sig genom mytbildningen och söka sig till den historiska

personen Jesus är förutsättningarna goda. Han är nåbar och evangelierna är

ett måste. Mitt tips är att börja med Markus. Det är kortfattat, rakt på sak

och ger en tydlig överblick över Jesus liv och anspråk. Fortsätt med

Johannes som fördjupar bilden av hur Jesus såg på sig själv och vad hans

budskap innebär för oss. Läs – jag lovar det är välinvesterad tid!

Stefan Gustavsson

generalsekreterare

Svenska Evangeliska Alliansen