Nyligen påstod tidskriften Världens historia att det har bevisats att Jesus var hemligt gift. Påståendet bygger dock på det kontroversiella papyrusfragmentet ”Evangelium om Jesus hustru” och Världens historia utelämnar viktiga detaljer. Det skriver Jacob Rudolfsson.

Kändisars hemliga giftermål brukar vara ett återkommande inslag på löpsedlarna. Man behöver inte vara expert för att inse att motiven främst är kommersiella. Kanske är det därför inte långsökt att debatten om huruvida Jesus var hemligt gift återkommer, nu senast i magasinet Världens historia i början av september. Påstående bygger på det koptiska papyrusfragmentet som kommit att kallas ”Evangelium om Jesus hustru” som innehåller texten ”Jesus sade till dem, ,Min fru,”.

Det ”bevis” som Världens historias påstående bygger på är ett test av
papyrusfragmentets bläck som genomförts vid Columbia University. Bläcktestet ska placera papyrusfragmentet till någon gång mellan 500- och 800-talet.

Slutsats, enligt Världens historia: Bläcket visar att dokumentet är ”äkta och att Jesus följaktligen var en gift man” (min kursivering).

Papyrusfragment, som är ungefär lika stort som ett visitkort, blev känt år 2012 då Karen King, forskare vid Harvards universitet, presenterade dokumentet som hon fått av en anonym donator. Det finns däremot ett antal problem med papyrusfragmentet, som artikeln i Världens historia inte nämner.

För det första Ä och kanske det mest uppenbara Ä fragmentet innebär inga som helst bevis för att Jesus var gift, vilket Karen King själv tillstår enligt den hemsida Harvarduniversitetet skapat för ämnet. Att dokumentet är gammalt innebär inte automatiskt att det som det påstår är sant.

För det andra, papyrusfragmentet bär många likheter med en koptisk översättning av Johannesevangeliet som är en känd kopia/förfalskning. Vid en jämförelse av ”Evangelium om Jesus hustru” med ett papyrusfragment med text ur Johannesevangeliet från samma samling, upptäckte Christian Askeland, som specialiserat sig på koptiska bibelmanuskript och verksam vid Indiana Wesleyan University, att de var skrivna med samma bläck och redskap. Sammansättningen och skrivstilen var även de identiska med texten ur Johannesevangeliet. Papyrusfragment med Johannesevangeliet hari sin tur visat sig vara en kopia, vilket gör att ”Evangelium om Jesus hustru” sannolikt också är en kopia. Fragmentet var dessutom skrivet på den koptiska dialekten subakhmimiska som slutades användas några århundraden innan Kings papyrus är daterad till.

För de tredje, ingen av de tidigaste historiska källorna nämner att Jesus var gift. I breven till församlingarna i Galatien, Rom och Korinth skrivna av Paulus (själv samtida med Jesus) ca 20 år efter korsfästelsen får vi basfakta om Jesu bakgrund. I dessa brev, som är oomtvistade både bland kristna och icke-kristna NT-forskare, nämns information om Jesu familj, vänner, undervisning och våldsamma död Ä men ingenstans nämns att Jesus var gift.

När Paulus i det oomtvistade 1 Korinthierbrevet 9:5 motiverar varför han och medarbetaren Barnabas bör kunna ta med sig sina fruar på sina missionsresor, nämner han Petrus, Jesu närmaste medarbetare, de övriga apostlarna, samt Jesu egna bröder som exempel och förebilder i detta. I en sådan argumentation vore Jesu eget giftermål ett trumfkort. Och knappast något man höll hemligt.

Jacob Rudolfsson, Bitr. Generalsekreterare Svenska Evangeliska Alliansen