I dag, onsdag, skriver Svenska Evangeliska Alliansens generalsekreterare på Dagens Samhälles debattsajt om en potentiell ödesfråga för religiösa organisationers kontakt med det offentliga Sverige. Det handlar om kommunalt och regionalt antagna värdegrundsdokument, vars tillämpning i allt högre grad riskerar att leda till diskriminering inte minst av kristna kyrkor.

Två aktuella exempel kan illustrera problemet:

  • Det regionägda bostadsbolaget Gotlandshem har fattat beslutet att man i framtiden inte ska hyra ut lokaler till politiska eller religiösa organisationer. Orsaken är att man ska vara ”politiskt och religiöst neutrala”.
  • I Falu kommun har man valt att inte förlänga kontraktet, och även i övrigt avråda från samarbete, med en av Dalarnas största frikyrkor. Detta för att församlingen står för en klassisk kristen syn på äktenskapet. Enligt kommunstyrelsens ordförande står detta ”i motsatsförhållande till den värdegrund som kommunen har”.

På andra håll upplever man en press på exempelvis konfirmandarbetet, att barn som inte identifierar sig med sitt biologiska kön ska få dela omklädningsrum och logement med det andra könet. Om man väljer en annan väg att tillmötesgå dessa individer får man höra att man inte står för ”alla människors lika värde”, och riskerar i värsta fall att få kommunbidragen indragna.

Det finns många problem med dessa och liknande situationer. Ett av de mest uppenbara är juridiskt. En kommunalt antagen värdegrund kan helt enkelt inte trumfa över vår nationella lagstiftning.

– Det troliga är att kommun- och regionstyrelserna inte har tänkt igenom detta tillräckligt innan de har fattat sina beslut, säger SEA:s generalsekreterare Olof Edsinger. Och när beslutet väl är fattat blir det lätt en prestigefråga att inte backa. ”Vi står ju för alla människors lika värde.”

Samtidigt är det här inte någon liten fråga. Om trenden att stämpla den kristna etiken som diskriminerande i sig får fäste på kommunal och regional nivå kan det få oöverblickbara konsekvenser för kyrkor och samfund.

– De internationella konventionerna för våra mänskliga rättigheter skrevs under starkt inflytande av den kristna traditionen. Att utan tydliga belägg anklaga kyrkorna för att bryta mot dessa känns därför magstarkt, säger Edsinger. Värdegrundsarbete ligger trots allt i kristendomens själva DNA!

Med sin artikel vill han inbjuda till en mer principiell diskussion i frågan. Är det exempelvis så att uttrycket ”alla människors lika värde” har utvidgats till att omfatta sådant som inte nämns i konventionstexterna? Är det i så fall möjligt att stanna upp och besinna sig, innan utvecklingen hinner gå för långt?

– Land ska med lag byggas, och om det i stället blir ideologiska trender eller politiska majoriteter som avgör vad som gäller hamnar vi på ett snabbt sluttande plan, avslutar Edsinger.

Läs hela debattartikeln här.