I sin valenkät har SEA ställt ett 20-tal frågor och delfrågor till de partier som i dag sitter i Sveriges riksdag. På vissa områden är samsynen stor, medan den på andra är betydligt mer splittrad.

– Ofta, men långtifrån alltid, ligger skiljelinjerna i linje med den egna blocktillhörigheten. Särskilt i värderingsfrågor är det dock tydligt att det snarare är GAL-TAN-skalan som förenar de partier som ger samma eller liknande svar, förklarar SEA:s generalsekreterare Olof Edsinger och fortsätter:

– Som exempel är det intressant att se att KD och SD i flera frågor står varandra nära Ä medan de i andra är att betrakta som varandras motpoler. De partier som oftast uttalar sig mot sådant som många kristna håller för sant och riktigt är MP och V; samtidigt är det dessa partier som har den mest generösa hållningen i invandringsfrågan.

Relationen mellan trossamfunden och det offentliga
På den grundläggande frågan om vilken roll kyrkor och andra religiösa organisationer bör ha i det gemensamma samhällsbygget är det positiva omdömen som dominerar.

– Alliansens svar innehåller dock starkare superlativ, säger Olof Edsinger och tillägger: MP och V uttrycker en mer instrumentell syn på frågan; de förra talar om den idéburna sektorn som en framtida vårdgivare och de senare om trossamfundens roll i att stärka människors gemenskap och att arbeta med utsatta grupper.

– Angående specifikt statliga bidrag anser alla partier att dessa är motiverade, men MP anser att de bör förknippas med ett tydligare demokratikrav än i dag. SD svarar att samfundets medlemmar i högre grad än i dag bör finansiera sina olika verksamheter.

Etiska sakfrågor
När det gäller etiska sakfrågor blir partiernas olika perspektiv ännu tydligare. På frågan om Sverige bör införa vigselplikt av samkönade par för alla religiösa vigselförrättare svarar alla partier utom V nej.

– I S fall är dock nej:et något halvhjärtat, då man som motivering hänvisar till att det helt enkelt strider mot Europadomstolens praxis. MP, å sin sida, har i grunden missuppfattat nuläget. Deras svar lyder: “Miljöpartiet har varit aktivt drivande för att få till dagens könsneutrala äktenskapslagstiftning, som tvingar alla samfund och andra som har vigselrätt att viga alla par oavsett sexuell läggning”.

– Detta är faktiskt inte sant, säger Edsinger. Majoriteten av de kristna samfund som har vigselrätt viger nämligen inte samkönade par.

På frågan om dödshjälp och/eller läkarassisterat självmord bör införas svarar de flesta partier ett klart nej. MP hänvisar dock till ett kongressbeslut om att frågan ska utredas. Nästan lika kompakt är motståndet mot den fråga som för många kristna vandrar hand i hand med en negativ hållning till dödshjälp Ä nämligen samvetsfrihet.

– De enda som reservationslöst uttalar sig till förmån för samvetsfrihet är SD, men även KD (och i viss mån M) uttrycker en öppenhet för denna mänskliga rättighet. Övriga partier talar om vårdvägran (MP) och om att det inte är någon rättighet att arbeta som barnmorska (C, L, S, V), säger Olof Edsinger.

Skolans värld
En av de stora samhällsfrågorna, och därmed även valfrågorna, har under flera års tid varit den svenska skolan. I SEA:s enkät har vi ställt några mer nischade frågor kopplade till denna samhällsfunktion. Den första handlar om den normkritiska pedagogiken. Frågan lyder: “Anser ni som parti att upphävandet av heteronormen och tvåkönsnormen är viktig för likabehandlingsarbetet i förskola och skola?”

– På detta är det flera partier som inte ger något rakt svar, säger Edsinger. I stället talar de om alla människors lika värde och vikten av att inte diskriminera. Nu var det inte detta som var frågan Ä utan om det är normkritiken som strategi som ska vara vägen för att uppnå detta mål. KD svarar mest nyanserat: “Så länge normkritik handlar om att se utsatta grupper i samhället och stötta dem kan den spela en konstruktiv roll. Det har dock blivit mer regel än undantag att normkritik kommit att bli detsamma som kritik av hur de allra flesta lever och vill leva.”

– I övrigt är det vänsterblocket som tydligast tar ställning just för den normkritiska pedagogiken.

När det gäller konfessionella friskolor är svaren rakare, och det märks att partistrategerna har funderat igenom sina formuleringar kring denna fråga. Här är det S och V som utmärker sig med tydliga nej, medan L “vill införa ett stopp för nya religiösa förskolor och friskolor och att befintliga religiösa förskolor och friskolor inte ges tillstånd att utöka antalet elever”.

Invandring och asylrätt
Det hetaste frågekomplexet har ju annars varit den som kretsar kring invandring, asylrätt och integration.

– När man läser partiernas svar angående detta slås man samtidigt av att skillnaderna inte är så stora som det ibland har verkat. MP är visserligen tydligast i sitt beklagande av utvecklingen, medan SD “menar att Sverige i dagsläget är i behov av ett asylstopp”. De flesta andra partier Ä inklusive C och V Ä talar om att invandringen behöver relateras till de övriga EU-ländernas mottagande. S uttrycker det antagligen mest krasst: “Vi bör ta emot det antal asylsökande som motsvarar vår del av EU:s befolkning.”

Även i fråga om anhöriginvandring är samstämmigheten stor. C, KD, L, M och S anser alla att denna möjlighet bör finnas för make/maka och minderåriga barn. C vill att även föräldrar ska få komma hit om de anhöriga på plats kan försörja dem. KD öppnar för att “den som har alla sina kvarvarande släktingar i Sverige” ska kunna tillbringa sin sista tid här.

– Inte helt oväntat är det annars MP som sticker ut genom att säga att “människor ska kunna återförenas med sin familj oavsett vilka som ingår i familjen”. Åt andra hållet är det Ä lika väntat Ä SD som utmärker sig: de vill ha ett asylstopp och avbryta all form av anhöriginvandring, säger Olof Edsinger.

Förföljda kristna
Det sista blocket av frågor handlar om religionsfrihet och problemet med förföljda kristna. KD och SD är de enda partierna som tydligt svarar ja på frågan om Sverige bör lyfta frågan om förföljda kristna som en prioriterad grupp i utrikespolitiken. MP svarar tydligt nej. De flesta partier resonerar dock så att detta bör vara en del av det mer generella arbetet för religionsfrihet.

Sist ut är frågan om kriterier för att bedöma äktheten i en asylsökande konvertits nyfunna tro.

– Här är det tydligt att de senaste årens debatt har gjort avtryck, säger Edsinger. Av naturliga skäl framhäver flera partier vikten av rättssäkerhet, men KD, MP, S och V klargör att betoningen inte ska ligga på kunskapsfrågor utan på den asylsökandes egen berättelse.

Klicka här för att ladda ner SEA:s valenkät tillsammans med en längre analys av Olof Edsinger