Att utestänga människor från samarbete och från att göra gott på ett område för att de inte omfattar det som för tillfället är majoritetsuppfattning på ett annat område, skapar ett sämre samhälle. Det skriver Stefan Gustavsson och Thomas Idergard i en artikel i Svenska Dagbladet som är en av tidningens mest delade artiklar.
Universiteten var en en gång i tiden en plats för öppen och fri debatt, som gav näring åt nya idéer och uppmuntrade det fria åsiktsutbytet. Inte så nu längre.
Efter ett mediedrev initierat av både RFSU och Aftonbladet drog sig Uppsala universitet och även hovet ur den internationella konferens om trafficking som juristorganisationen Scandinavian Human Rights Layers skulle ha arrangerat där även drottning Silvias arbete för att skydda barn från övergrepp skulle ha prisats. Varför? Svar: Arrangörerna arbetar inte bara mot trafficking, utan är också kritiska till nuvarande svensk abortlagstiftning. Det är en olustigt ironi att universitetsmottot är ”tänka fritt är stort men tänka rätt är större”. Att tänka fritt gäller tydligen inte längre; nu gäller det bara att tänka rätt och följa RFSU:s och Aftonbladets åsiktsmonopol.
I lördags arrangerade Stockholms universitets kristna studentförening (STUK) temadagen ”Med hjärta och hjärna” på Stockholms universitet. Humanistiska föreningens Gula villan bokades i god tid för en dag om bland annat vetenskap och tro, att vara kristen på universitetet och filosofiska föreställningar i kurslitteraturen. Mindre än en månad innan avbokade Humanistiska föreningen lokalen. Varför? Några av de inbjudna talarna brukar inte bara föreläsa om vetenskap och tro, utan är också kritiska till nuvarande svensk abortlagstiftning. Att ämnet för föreläsningarna inte gällde abort spelade ingen roll Ä trots att Humanistiska föreningen tidigare stått värd för samtal om islamofobi, tortyr, genus, och hedersrelaterat våld.
Detta väcker flera frågor. Vad betyder det öppna och fria samhället? Kan vi arbeta tillsammans i viktiga frågor, trots att vi har olika uppfattningar i andra frågor? Eller förväntas alla aktörer som vill bidra i kampen mot trafficking och diskutera relationen mellan vetenskap och religion att svära trohet till den just nu gällande svenska abortlagstiftningen?Hade Moder Teresa varit välkommen som föredragshållare på ett svenskt universitet? Vid sidan av sitt arbete bland Indiens fattiga var hon även en stark kritiker av abort. I sin Nobelföreläsning i samband med att hon mottog fredspriset 1979 beskrev hon aborter som den största förstöraren av fred. Tycker RFSU och Aftonbladet att den norska Nobelkommittén nu retroaktivt ska återkalla hennes fredspris?
Självklart måste vi i en demokrati dra en gräns mot dem som vill upphäva själva demokratin eller som använder våld och förtryck som metod. Men det är något helt annat än att vara kritisk mot utformningen av en enskild lag, vilket istället är ett uttryck just för demokratins väsen. Det handlar om rätten att få tänka själv och driva debatt och opinion.Precis som andra lagar i en demokrati är det fritt fram för medborgarna att ha synpunkter på abortlagstiftningens utformning och driva opinion för att ändra den. Häxjakt på personer som har synpunkter på lagstiftning är därför ett hot mot själva demokratin. Att utestänga människor från samarbete och från att göra gott på ett område för att de inte omfattar det som för tillfället är majoritetsuppfattning på ett annat område skapar ett sämre samhälle.
Både den fria debatten och arbetet mot trafficking bygger på en högaktning av människan som person. Varje människa har värde, har förmåga att resonera och ska visas respekt. Hon får inte förtryckas, förslavas eller förtingligas. Just därför är kampen mot trafficking så viktig. För den som är konsekvent väcker denna människosyn Ä som utgör grund för kampen mot trafficking Ä förstås frågor om abort. Vad innebär det om både kvinnan och barnet hon väntar har värde och ska visas respekt? Det är ingen tillfällighet att många människor som är aktiva i kampen mot trafficking också är kritiska till abort och att många som är kritiska till abort också är mycket engagerade mot trafficking. I botten ligger nämligen samma grundläggande människosyn. Frågan är då varför har de som sjunger olikhetens, öppenhetens, toleransens och mångfaldens lov så snäva gränser? Eller är allt bara en skrällande cymbal?
Stefan Gustavsson, generalsekreterare Svenska Evangeliska Alliansen
Thomas Idergard, Jesuit och teologistuderande
Artikeln har publicerats i Svenska Dagbladet
