Jag tackar för svaret jag fått av Stefan Atterfall. Samtidigt konstaterar jag att det är ett innehållsligt tunt svar. En stor del av texten utgörs av citat ur principprogrammet – just den text jag kritiserar för att vara motsägelsefull. Och den blir inte mindre motsägelsefull av att läsas en gång till.
Ett antal problem kvarstår:
1) Abort beskrivs som ”det etiska dilemmat” . Men en av mina poänger var att visa att den normala abortsituationen inte är ett etiskt dilemma. Atterfall bör därför antingen visa att min argumentation är felaktig eller upphöra att tala om abort som etiskt dilemma.
2) Huvudargumentet för abort är att de utförs oavsett lagstiftning. Men den principen accepterar vi inte i andra sammanhang. Exempel: Sexköp är något som oavsett lagstiftning fortsätter ske. Om resonemanget har allmän giltighet borde vi öppna statliga bordeller där säkra sexköp kan göras och där sexköp betraktas som en rättighet. I stället har vi kriminaliserat sexköp. Atterfall måste visa vad det är i abortsituationen som gör att den ska bedömas annorlunda än sexköpssituationen.
3) Principprogrammets motsägelser försvaras utifrån en praktisk verklighet. Och visst, i praktiken måste varje parti kompromissa. Det är politikens villkor. Men det är inte rimligt att skriva in dessa kompromisser i principprogrammet. Det har ju ”högst status av alla program i ett parti” och har utsatts för ”noggrann granskning” för att citera Atterfall. Principprogrammet är det enda ställe som man med rätta kan avkräva konsekvens. På andra områden får man räkna med kompromisser. Desto mer problematisk då att det är i principprogrammet som motsägelserna finns hos kd.
4) Det förebyggande arbetet står i fokus för Atterfall. Samtidigt skriver han att vi har 30 års misslyckande bakom oss på det området. Varför? Jag påstår att det beror på att vi inte längre moraliskt problematiserar abort. Det går inte att förebygga något som man samtidigt hävdar kan vara rätt.
Vad är alternativen till nuvarande skrivningar? Jag har redan tidigare på min blogg föreslagit en möjlighet. Kristdemokraterna kan lära av socialdemokraterna och deras inställning till monarkin. De har en principiell argumentering mot monarkin och vill införa republik. Samtidigt gör de också en markering av vad som för närvarande är politiskt och opinionsmässigt möjligt: ”Denna förändring förutsätter, som alla demokratins förändringar, en majoritet bland befolkningen.”
Det går att fasthålla principiella men för tillfället impopulära – övertygelser genom att understryka den demokratiska processen och betydelsen av folklig acceptans för deras tillämpning. Med principerna intakta är det möjligt att driva opinion, stärka det förebyggande arbetet och långsiktigt röra sig i rätt riktning.
Min utmaning till kristdemokraternas riksting i Sundsvall den 28-30 juni är: Återerövra de egna principerna om det ”absoluta och okränkbara människovärdet” som gäller ”från tillblivelsen till livets slut”.
STEFAN GUSTAVSSON
Generalsekreterare
Svenska Evangeliska Alliansen
Artikeln är publicerad i Dagen den 21 juni 2007. Denna artikel, samt Stefan Attefalls tidigare genmäle och Stefan Gustavssons inledande artikel finns att läsa på
www.dagen.se
