0 Objekt

Sergels torg den 16 oktober 2011

Vi är samlade för att:
Ä visa vår solidaritet med Egyptens förföljda och lidande kristna.
Ä protestera mot våldet som riktats mot oskyldiga kristna och vädja till politiker och makthavare att reagera med kraft.
Ä utmana anhängare av alla religioner och av ingen religion att arbeta för religionsfrihet.

Det är dessvärre inte första gången som det är manifestation för förföljda kristna i Egypten. I januari 2010 samlades människor här i Stockholm till en demonstration för den utsatta kristna minoriteten i Egypten efter att sex kristna skjutits ihjäl utanför en kyrka i byn Nag Hammadi. Och nu har det hänt igen; en massaker på kristna i Egypten.

Globalt sett är massakern i Egypten tyvärr inget undantag. I år riskerar över 100 000 människor dödas för att de är kristna. Kampen för religionsfrihet är därför en av vår tids viktigaste uppgifter.

Nu har vi ingen särskilt stolt historia i Sverige när det gäller religionsfrihet; den är i sin slutgiltiga form endast 60 år gammal. Vi är ett land med en lång historia av statskyrka. Vi har haft konventikelplakat (1726 Ä1858) som förbjöd alla enskilda religiösa sammankomster utanför statskyrkans kontroll. Vi har haft dissenterlagar (1860 och 1873) som gav människor möjlighet att lämna statskyrkan, men endast under förutsättning att de samtidigt blev medlemmar i ett annat av staten godkänt samfund. Det var först från den 1 januari 1952 som vi fick verklig religionsfrihet.

Det gick långsamt Ä det tog tid Ä innan vi i Sverige fick en religionsfrihet värd namnet. Nu måste vi som har fått den friheten sätta press på de många länder som ännu odlar religiöst förtryck. Det gäller i hög grad muslimskt dominerade länder som ofta saknar religionsfrihet; en av de grundläggande mänskliga rättigheterna.

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna säger: ”Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor.” ( Artikel 18)

Denna syn står i stark kontrast till hur de mänskliga rättigheterna formuleras på muslimskt håll. I KairoÄdeklarationen om de mänskliga rättigheterna i islam, som antogs 1990, sägs det: ”Alla har rätt att fritt uttrycka sin åsikt på ett sådant sätt att det inte motsäger principerna i Sharia.” (”Everyone shall have the right to express his opinion freely in such manner as would not be contrary to the principles of the Shari’ah.”) Det är ett direkt förnekande av yttrandefrihet och religionsfrihet.

Det finns idag en allt för stor naivitet kring frågan om hur religionsfriheten ser ut i muslimskt dominerade länder; den är allt för ofta enbart en frihet att konvertera till islam Ä inte en frihet att lämna islam. Och därmed är det inte religionsfrihet.

Idag vädjar vi till egyptiska politiker och makthavare att respektera den egna befolkningen, inklusive den kristna minoriteten. Idag vädjar vi till den svenska regeringen att sätta press på Egypten att ge den kristna minoriteten det rättsskydd den har rätt till. Idag vädjar vi till människor, oavsett tro, att inte ignorera förtrycket av kristna i Egypten.

Alla människor har rätt till samma religionsfrihet som vi har här i Sverige, det vill säga rätt att själv, utan risk för repressalier, säga ja eller nej till islam, säga ja eller nej till kristen tro, säga ja eller nej till varje annan livsåskådning och tro. Religionsfrihet är en grundläggande mänsklig rättighet och den får inte begränsas av majoriteten, av makten eller av lagsystem som Sharia. Religionsfriheten måste gälla alla, överallt.

Stefan Gustavsson
Generalsekreterare SEA

För bilder från manifestationen klicka här