0 Objekt

För en kristen som tar sin tro på allvar är invändningar något att välkomna. Nya testamentet tål – och bör – granskas. Det bör även islams heliga text, Koranen, skriver SEA:s Jacob Rudenstrand i en krönika i Dagen.

Islam och kristen tro har relaterat till varandra i nästan 1 500 år. Det är först på senare tid som mötet mellan de två livsåskådningarna diskuteras i Sverige. Jesus (eller Isa) omnämns 25 gånger i Koranen, medan Muhammed nämns endast fem gånger (en gång som Ahmad). Inte sällan riktas dessutom en polemisk udd mot den kristna tron. Jesus var endast en människa; han förnekade att han var Gud; han dog aldrig på korset och uppstod därmed inte heller från de döda. I mötet med muslimer är detta återkommande kritik mot evangeliet.

För en kristen som tar sin tro på allvar är invändningar något att välkomna. Nya testamentet tål – och bör – granskas. Det bör även islams heliga text, Koranen. För äldre tiders kristna var detta något naturligt. I kyrkofadern Johannes från Damaskus (676-749) stora verk ”Kunskapens källa” formulerar han inte bara östkyrkans teologi, utan riktar även svidande källkritik mot Koranen och bristen på ögonvittnen till Muhammeds uppenbarelse.

Under Martin Luthers livstid nådde det Osmanska riket ända till Wien. Han ville förstå den muslimska tron bättre och beställde därför en koran, som han sedan skrev ett kritiskt förord till. Luther menade att det var genom att publicera Koranen som den kunde granskas.

I dag är det relativt tyst kring den så kallade historiskt-kritiska forskningen om Koranen och Muhammeds liv, om man jämför med Nya testamentet och Jesus från Nasaret. Religionshistorikern Stephen J Shoemaker vid University of Oregon tar fasta vid detta i sin ”Death of a Prophet” (2011). Shoemaker anmärker på att flera forskares tilltro till den muslimska traditionen står i skarp kontrast mot den ”radikala” skepticismen mot NT. Medan det äldsta evangeliet skrevs ned bara 30 år efter korsfästelsen, under lärjungarnas livstid, sammanställdes den äldsta källan till Muhammeds liv ”mer än hundra år efter själva händelserna”. Även om Shoemaker invänder mot NT:s tillförlitlighet skriver han att källorna till Muhammeds liv ”på det hela taget verkar sämre” och är ”opålitliga”.

Den tidigaste texten vi har i dag är från början av 800-talet, nästan 200 år efter Muhammeds död. Olika varianter av Koranen fanns fortfarande under den nionde kalifen Abd al-Maliks regeringstid (685-705). Mycket av textmaterialet kan även dateras från före Muhammeds liv, bland annat till kristna apokryfiska texter.

Kunskap om platser och namn är viktigt för att avgöra om en text bygger på ögonvittnen. Koranens skildring av Meckas invånare som jordbrukare stämmer till exempel inte in på det vi vet om dess landskap, vilket väcker frågor om dess tillförlitlighet. I sin nya bok ”Can we trust the gospels” (2018) går NT-forskaren Peter J Williams samtidigt igenom alla ortsnamn, personnamn och sedvänjor som nämns i evangalierna och finner att författarna har stor kunskap om omgivningen.

Det är hög tid att diskutera Koranen och Muhammeds liv seriöst.

Jacob Rudenstrand, bitr. generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen

Läs på Dagen.se