Försöken att sänka Jesus som person är många nuförtiden. Jonas Gardell väckte uppmärksamhet när han i samband med utnämningen till hedersdoktor föreslog att vi ska tänka oss Jesus som analfabet. På ytan en detaljfråga, men i verkligheten gäller det mer än kuriosa. Muntlig tradering och memorering kan förvisso ge ingående kännedom om innehållet i en tradition, men det är inte jämförbart med att själv kunna läsa. Frågan om Jesus läskunnighet är väsentlig; varför sätta tilltro till en man som påstår att han kommit för att uppfylla Skrifterna, om han själv inte ens kan läsa dem?
Gardells argument för att betrakta Jesus som analfabet var följande: För det första att man räknar med att ”upp mot 95 % av den judiska befolkningen vid den här tiden inte kunde läsa”. För det andra att det judiska skolväsendet ”tillskrivs en man som faktiskt inte är verksam förrän Jesus är vuxen”.
Båda argumenten är märkliga. För det första går det inte att dra slutsatser angående en individs läskunnighet utifrån en generell bedömning. Det är ett logiskt felslut; ungefär som att förneka att jag är 1,88 lång eftersom medellängden för män i Sverige är 1,80. För det andra tillskrivs, enligt Talmud, det judiska skolväsendet Simeon ben Shetach, en farisé som levde 120-40 före Kristus.
Vi lämnar Jonas Gardell. Om vi istället ställer frågan om Jesus läskunnighet till det historiska materialet förändras situationen. Där möter oss ett antal aspekter som ett svar måste göra rättvisa åt.
*******************************
Ovanstående text är inledningen av artikeln, som Du finner i sin helhet under RESURSER/Bibelns trovärdighet i vänsterspalten.
