En biblisk förståelse av äktenskapet förutsätter en förståelse av människan, vad människan är i skapelsen. Bibeln berättar att Gud skapade människan till sin avbild: “Till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem”(1 Mos 1:27). Det är alltså man och kvinna som är Guds avbild, inte bara man och inte bara kvinna. Det ligger mer i det än man kanske ser direkt.
Första Mosebokens andra kapitel hjälper oss. Där står det att Gud skapade mannen först och satte honom att förvalta skapelsen och allt verkar vara som det ska. Men plötsligt säger Gud: ”Det är inte bra för mannen att vara ensam.” Det är inte Adam som klagar och det är inte heller i första hand ett uttryck för att Herren tycker synd om Adam för att han är ensam. Gud talar ur skapelsesynpunkt och säger att det inte är bra att mannen är ensam. Varför? Jo, därför att människan skulle vara Guds avbild och Gud är inte ensam! Han är en, men inte ensam. Han är tre och ändå en. Det var inte bra att mannen var ensam, därför att ensam kunde han inte fullborda sitt syfte i skapelsen, ensam kunde han inte vara Guds avbild. Han måste leva i relation till andra som är honom lika, därför att Gud lever i relation och Adam skulle inte vara en sann reflektion av Gud som enda människa på jorden.
Lösningen är en annan människa, så Gud skapar kvinnan (1 Mos 2:21-25). Nu är Adam inte längre ensam, det finns en människa till på jorden. Men Gud nöjer sig inte med det, avbilden är inte komplett än. För att den ska bli det för Gud dem tillsammans och instiftar äktenskapet. Mannen och hans hustru blev ”ett kött” och det naturliga resultatet av att man och hustru blir ett kött är barn. Gud gav man och kvinna förmågan och uppdraget att tillsammans i äktenskapet skapa liv. Äktenskapet är en livgivande gemenskap, precis som gemenskapen i gudomen, tre-enigheten. Så blev avbilden komplett.
Nya Testamentets undervisning om äktenskapet, t.ex. Ef 5:31-33 framställer också äktenskapet, föreningen av man och hustru, som något som pekar på något bortom sig själv, Det pekar på och reflekterar den kärleksfulla, överlåtna relationen mellan Kristus och Kyrkan, den livgivande föreningen av Gud och människa. Äktenskapet skapades bl.a. för att hjälpa oss att förstå och älska Gud. Äktenskapet kan inte reduceras till en mänsklig rättighet, det är den förening av två människor som på ett enastående sätt reflekterar Gud själv, som gemenskap och livgivare. Det är en livgivande gemenskap. Därför skapade Gud man och kvinna. De olika könen är grundförutsättningen för att äktenskapet ska kunna vara det Gud instiftade! Det blir än mer klart när Herren ger sina första anvisningar till man och kvinna som nu är sammanfogade i äktenskapet: ”Var fruktsamma och föröka er”(1 Mos 1:28) Äktenskapet är en alldeles speciell gemenskap som inte liknar någon annan. Det har alltid varit till för, inte bara man och hustru, utan också för barnet.
Naturligtvis är varje enskild människa Guds avbild också, och en människa kan fullborda sin livsgärning utan att vara gift, det framhålls också i Bibeln. Äktenskapet är dock grunden för det som skulle bli och det är miljön som Gud skapar för barn att växa upp i, med mamma och pappa. Därmed är också äktenskapet mellan man och kvinna något helt grundläggande för byggandet av ett bestående samhälle, vilket också är vedertaget och dokumenterat, inte bara i Bibeln, utan också i t.ex. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och andra dokument som redovisas på denna hemsida.
ROBERT EKH
Pastor
Församlingen Livets Ord, Uppsala
