– Regeringens utredning om statens stöd till trossamfund sänder oroväckande signaler gällande samfundens oberoende. Många av utredningens förslag kan på ytan verka rimliga, men samtidigt stämmer talesättet ”djävulen finns i detaljerna” väl in på det som står.
Det säger Jacob Rudenstrand, biträdande generalsekreterare för SEA, som har lett organisationens arbete med att analysera utredningen Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige, SOU 2018:18.
– Ett flertal viktiga begrepp lämnas helt odefinierade, såsom det svepande ”hbtq-rättigheter”, vilket öppnar för stort godtycke från myndigheternas sida. Det konstateras även att det omdebatterade begreppet ”samhällets grundläggande värderingar” saknar en klar definition, vilket kan leda till politiskt godtycke. Kristna som har en kritisk syn på abort och vill föra medicinsk-etisk debatt, samt argumenterar för samvetsfrihet, beskrivs som medverkande i ”kampanjer för att begränsa kvinnors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa”. Utredningen öppnar även för inskränkningar i ett samfunds frihet att själv avgöra vilka man vill anställa, samt för ett slopat stöd till de teologiska utbildningarna.
Även ett gammalt rättsfall i fråga om yttrandefrihet plockas fram av utredaren, med en tillämpning som borde få många varningslampor att blinka.
– Utredningen för ett resonemang om Åke Greens välkända predikan. Man signalerar att även om denna inte visade sig vara brottslig, skulle den kunna ligga till grund för ett indraget stöd till hela det samfund han verkade inom. Detta är uppseendeväckande, och en fullständigt oproportionerlig inskränkning av religionsfriheten.
SEA kommer att skriva en egen remiss till utredningen, men kommer på måndag skicka en längre analys till de kyrkor och samfund som ingår i SEA:s nätverk. Analysen finns att laddas ner från SEA:s hemsida här nedan.
Punkter i utredningen som uppmärksammas i SEA:s analys:
• Begreppet ”HBTQ-rättigheter” används vid ett flertal tillfällen i SOU:n, bland annat för att beskriva spänningar mellan religionsfriheten och andra värden. I den allmänna debatten används dock detta begrepp mycket slarvigt, och det definieras aldrig i utredningen.
• Utredningen beskriver kristna som vill föra en medicinsk-etisk debatt och som har en kritisk syn på abort, samt argumenterar för samvetsfrihet, som medverkande i kampanjer för att begränsa kvinnors rättigheter.
• Även om religionsfriheten anges som det främsta skälet till stödet återkommer utredaren starkt till betoningen på samhällsnyttan och på samhällets grundläggande värderingar som kan exkludera samfund från stöd. SOU:n ägnar även stort utrymme åt att beskriva vad man uppfattar som problem hos samfunden när man diskuterar målet med stödet.
• Utredningen påpekar att det saknas en klar definition av de värderingar som samhället vilar på, och att människors egna preferenser för begreppet inte är fel. Inte heller samfundens definition blir därmed fel. Här föreligger stor risk för godtycke.
• Utredningen öppnar för inskränkningar i ett samfunds frihet att själv avgöra vilka man vill anställa.
• Utredningen ställer krav på det sätt som samfundens pastorer och lekmän uttrycker sig, vilket riskerar att ge upphov till ”språkpoliser”.
• Utredaren föreslår att pastorers och till och med frivilligledares ageranden och uttalanden kan ligga till grund för ett indraget stöd till samfundet i stort.
