Varför en evangelisk allians? Frågan kan besvaras av att varje tid har sina utmaningar. Och här behöver kristna med en gemensam bekännelse till Jesus som herre och frälsare, ett gemensamt förtroende för Bibeln som vår yttersta auktoritet, och en gemensam iver i missionsuppdraget, stå tillsammans. Det skriver Stefan Gustavsson i och med att SEA firar 15 år den 26 november.

Här följer fem nya utmaningar Ä nya friktionsytor mellan kyrkan och kulturen Ä som vi inte valt själva men som vi samtidigt inte kan undvika.

1. Ny teologisk friktion
Inom kristenheten väller det idag in ett perspektiv som säger att det är synd om människan och att det viktiga därför är att visa empati inför människan, på bekostnad av omvändelseperspektivet. Det är i kraft av att vara människa som man har del av Guds nåd och därför tillhör alla redan Gud, även om alla inte är medvetna om detta faktum. Guds nåd förläggs alltså till skapelsen. Detta står i kontrast till all väckelsekristen tradition. Visst är det synd om människan och det är viktigt att visa empati men det finns ett djupare problem: det är synd i människan. Därför kallas människan till omvändelse och tro. Nåden, Guds särskilda nåd, erbjuds inte i skapelsen utan erbjuds i evangeliet om Jesus. Nåden finns inte i det faktum att jag är människa, utan nåden finns i Jesus och därför måste budskapet om honom förmedlas och väcka omvändelse och tro.

2. Ny kyrklig friktionsyta
I många år har det funnits en friktion mellan bibeltroende kristna och liberalteologiskt färgade kristna. Nu finns friktionen mellan evangelisk och katolsk tro som en närvarande utmaning. Evangeliska och katolskt kristna har mycket som förenar, inte minst i samhällsetiska frågor. Samtidigt finns det avgörande läromässiga frågor där båda lägren är kritiska mot varandra och där katoliker ofta är klara över skillnaderna (vilket ju ofta är fallet för den grupp som varit i minoritet), medan evangeliska kristna många gånger saknar djupare kunskap om dessa.

3. Ny friktion kring kristet samhällsengagemang
Det finns allt mindre av enhetlig syn kring kristet samhällsengagemang. Några menar att kristen tro är personlig och privat och därför inte relaterar särskilt mycket till samhällsfrågorna; de sköts på ett annat sätt utan direkt inblandning av tron. Några driver en mer konsekvent gudsrikesteologi där kristna inte ska blanda sig politiken eller den offentliga debatten utan istället satsa all kraft på att bygga upp egna alternativ, där församlingen som ett samhälle i samhället kan bli ljus och salt. Andra (som vi i SEA) menar att vi kristna både ska bejaka kristna alternativ och att vi är kallade att vara en profetisk och konstruktiv kristen röst i samhällsdebatten som både avslöjar det som är orättfärdigt och pekar ut livsbefrämjande vägar framåt.

4. Ny etisk friktion
Samhällsdebatten kring samkönade relationer ligger högt upp på agendan i samhället, samtidigt som ingen kristen ledare vill få fokus där Ä vi har ju mer angelägna samtalsämnen! Samtidigt anammar allt fler kristna, i alla åldersgrupper, samhällets nya uppfattning och bejakar därför samkönade relationer och samkönat äktenskap. Här står vi inför en känslig utmaning. Om vi väljer att inte säga något i frågan är det inte en orimlig förutsägelse att påstå att många församlingar har bytt uppfattning inom några få år och klassisk kristen sexualetik försvinner bort. Här behöver vi välja det jobbiga alternativet att börja samtal om dessa frågor. Att inte ta ställning är att ta ställning för kulturens uppfattning. Vi behöver göra det på ett ödmjukt och genomtänkt sätt. I förlängningen kommer även andra frågor in i diskussionen; polygami, insemination av ensamstående, multipelt föräldraskap, mörkandet av det biologiska föräldraskapet, samlevnad utanför äktenskapet, pornografiÄ En sak kan vi veta säkert: friktionen på detta område kommer inte att gå över. Vi måste lära oss att leva konstruktivt utifrån den.

5. Ny religiös friktion
Den nya religiösa närvaron i Sverige, främst genom nya svenskar med muslimsk bakgrund och tro, väcker nya frågor och ställer oss inför nya utmaningar. Samtidigt försvåras samtalet och religionsdialogen genom att kristna som i mötet med islam framför kritiska synpunkter på läror inom islam allt för ofta etiketteras som islamofober. Vi har ett stort jobb framför oss att kunna driva både religionsfrihet, religionsdialog och religionskritik. Vi behöver bygga goda relationer med muslimer, få gång församlingsarbete och evangelisation bland muslimer och bli duktiga på religionskritik och apologetik i relation till islam.

Dessa utmaningar klarar vi inte ensamma; vi behöver varandra. Det gäller självklart den lokala församlingen, men också om oss som ett Guds folk i vårt land.

I år firar Svenska Evangeliska Alliansen 15 år och i dagarna har våra medlemmar fått sina medlemsavier för 2017. Att vara medlem gör stor skillnad för vårt gemensamma arbete som en viktig resurs för lärjungar och församlingar och som en tydlig röst i en allt mer kaotisk samhällsdebatt. Vi vill samtidigt säga varmt välkommen till alla er som har gått med under året eller som fortfarande funderar på att bli medlemmar. Tillsammans kan vi förändra läget i Sverige!

Stefan Gustavsson, Generalsekreterare
Svenska Evangeliska Alliansen