Höstens uppmärksammade hovrättsdom som friade sex tonårspojkar från anklagelser om gruppvåldtäkt av en 15-årig flicka i Tensta har lett till en ny debatt om nätpornografins effekter, skriver Jacob Rudolfsson.

I en recension av Lena Anderssons Augustprisade roman ”Egenmäktigt förfarande” noterar Ebba Witt-Brattström i Dagens Nyheter (8/1) att resultatet av den frikännande domen blir ”att vuxensamhället sänder en tydlig signal till ungdomar om att nätporrens människokränkande värdesystem är rådande i det officiellt så jämställda Sverige”. Fallet är inte unikt. De anmälda sexualbrotten är många. Enligt siffror från Polisen för de södra delarna av Stockholms kommun, som DN publicerade i slutet av november, rör det sig om 90 anmälda sexualbrott mot offer under 18 år sedan januari 2013. Samtidigt har antalet personer som döms för våldtäkt och barnvåldtäkt ökat med mer än en tredjedel sedan 2003.

Poliserna Mihajlo Mrdjen och Moni Winsnes, som under många år jobbat med vålds- och sexualbrott i ungdomsgruppen i Söderort, säger till DN att de märker av en alltmer råare attityd till sex, särskilt bland unga killar. Det är inte längre ovanligt att en grupp tonårskillar förgriper sig tillsammans på en tonårstjej, vilket kan ske ett par gånger i månaden. Samtidigt skriver DN att gränserna för vad vissa tonårstjejer tror att de ”måste” ställa upp på suddats ut.

Ett tydligt mönster är att i samtliga fall där datorer och mobiltelefoner beslagtas är förekomsten av porr mycket stor. Psykoterapeuten
Mary Anne Layden, chef för Sexual Trauma and Psychopathology Program Center for Cognitive Therapy, vid Universitet i Pennsylvania, hänvisar i ”Pornography and Violence: A New Look at Research” till flera studier på sambandet mellan pornografi och våld. Bland annat pekar hon på en studie från 1994 som visar att det finns samband mellan ”alla typer av pornografi [Ä] och att med verbalt tvång, droger och alkohol tvinga kvinnor till en sexuell handling”.

Enligt en annan studie som publicerats i European Journal of Developmental Psychology 2006 var unga pojkar som tar del av pornografiskt material mer benägna att vara aktivt inblandade i sexuellt våld.

Psykologiprofessorn, med en bakgrund i neurovetenskap, William M Struthers vid Wheaton College gör i sin bok ”Wired for Intimacy: How Pornography Hijacks the Male Brain” (IVP Books, 2009) kopplingen mellan pornografi och drogmissbruk. Han skriver att pornografin påverkar hjärnan både kemiskt och fysikaliskt på ett sätt som liknar effekterna av ett blandmissbruk; efter ett visst antal doser kommer kroppens belöningssystem att kräva allt högre doser för att ge önskad effekt.

I ett yttrande inför den amerikanska kongressen jämförde även den tidigare Yalepsykiatrikern och psykoanalytikern Jeffrey Satinover, porrberoende med heroinberoende.

Under hösten citerade brittiska Daily Mail studier från University of Chicago och University of Liverpool som visar hur en tonårspojkes hjärna är särskilt mottaglig för ett porrberoende. Den delen av hjärnan, prefrontalkortex, som reglerar människans drifter är inte fullt utvecklat förrän strax över 22-26 årsåldern. Tonåringars hjärnor är inte inställda på att säga stopp. De är inställda på att vilja ha mer och toleransnivån för vad som är acceptabelt beteende sjunker.

I Sverige drivs kampanjen ”Safetynet” på initiativ av den ideella radiostationen Premier Kristen Media. Syftet är att uppmana regeringen
att göra det obligatoriskt för internetleverantörer att som standardinställning blockera pornografi, så att pornografi endast kan nås genom en vuxen som gör ett aktivt val. På så sätt blir det mer svårtillgängligt för barn och unga.

Svenska Evangeliska Alliansen har ställt sig bakom kampanjen och hittills har närmare 4000 personer skrivit under namninsamlingen som under våren kommer att överlämnas till It- och energiminister Anna-Karin Hatt. På www.premierradio.se/premier-life/safetynet finns det mer information och möjlighet att skriva under kampanjen.

Mycket mer kan göras för att motverka pornografins skadliga effekter, även när det gäller objektifieringen av kvinnor Ä och män. Att debatten förs är ändå ett konstruktivt första steg.

Jacob Rudolfsson, samordnare Svenska Evangeliska Alliansen

Fotnot: Artikeln publiceras även i Sveriges Kristna Sjukvårdsförbunds tidning Hälsning.